Förskola – en viktig nyckel till jämställdhet

10:08 3 maj, 2013 Jämställdhet

Kvinnor i Europa är minst lika välutbildade som män och många vill ha ett eget yrkesliv. Men i flera medlemsländer saknas en fungerande barn- och äldreomsorg och ett delat ansvar mellan män och kvinnor för barn och familj. Resultatet blir att födelsetalen sjunker och befolkningen åldras.

Ökad jämställdhet mellan kvinnor och män är ett viktigt svar på EU:s ekonomiska kris. Det konstaterade kommissionen i en årsrapport som publicerades 2012. Rapporten lyfter bland annat att en jämlik könsfördelning på arbetsmarknaden lönar sig och att företag med en hög andel kvinnor i styrelsen presterar bättre än de som med mansdominerade styrelser. Kommissionen konstaterar också att för att nå EU:s sysselsättningsmål på 75 procent av de vuxna i arbete, krävs ett starkt engagemang för jämställdhetsfrågorna. Därför har kommissionen i Europa 2020-strategin särskilt betonat behovet av bland annat flexibla arbetsvillkor och en högkvalitativ och offentligt finansierad barnomsorg. Kommissionen har också uppmanat de medlemsländer med bristande barnomsorg att satsa på en utbyggnad.

I flera länder är barnomsorgen dyr
Men Marije Cornelissen, nederländsk ledamot i Europaparlamentets jämställdhetsutskott, menar att det EU hittills gjort för barnomsorgen inte räcker. Trots kommissionens direkta utpekanden och uppmaningar händer väldigt lite, anser hon. Marije Cornelissen tar sitt eget hemland som exempel. 

– Föräldrar i Nederländerna får bara barnomsorg för exakt de timmar de arbetar. Det gör det svårt att söka jobb, studera, eller starta eget företag. 
Dessutom är barnomsorgen dyr. Marije Cornelissen själv betalade för ett par år sedan 1800 euro i månaden för tre dagars omsorg i veckan. Liknande är situationen i bland annat Storbritannien där barnomsorgen är så dyr att det för många inte lönar sig att arbeta.

För en ökad jämställdhet behöver också länder som exempelvis Frankrike, Nederländerna och Tyskland och Storbritannien överge sin enförsörjarmodell, där kvinnors inkomster framförallt ses som en extrainkomst, anser parlamentarikern. 

– I Nederländerna är det vanligt att högutbildade kvinnor väljer att prioritera bort karriär eftersom det är så svårt att kombinera med ett fungerande familjeliv. Med flexiblare arbetstider och en bättre barnomsorg blir det lättare för kvinnor att satsa på sina jobb. 

Också viktigt arbeta med attityder
Samtidigt, påpekar Marije Cornelissen, är det minst lika viktigt att arbeta med attityder och föreställningar kring könsrollerna, så att även männen tar sitt ansvar för omsorgen om barnen. 

– Där kan föräldraledigheten vara ett viktigt verktyg. Det finns forskning som visar att pappor som inte deltar i omsorgen om sitt barn från början, snabbt tappar engagemanget, säger hon.

Marije Cornelissen menar att det inte bara är den pågående ekonomiska krisen som påverkar jämställdhetspolitiken negativt, även det åldrande samhället är ett stort och växande problem. Inte minst för att det främst är kvinnor som förväntas sköta sina äldre familjemedlemmar. Förra året var det till exempel fler personer som lämnade den nederländska arbetsmarknaden, än som kom in, berättar hon. 

– Vårdsektorn behöver växa och vi behöver all arbetskraft vi kan få. Därför måste våra samhällen också bli mer inkluderande.

Det föds fler barn i jämställda länder
En åldrande befolkning är ett problem som Nederländerna delar med flera länder i Europa. Många ligger långt under de 2,05 barn som behövs för att ett samhälle ska kunna reproducera sig självt. Enligt FN:s befolkningsprognoser kommer varannan medborgare i Sydeuropa vara över femtio år redan år 2050. 
Livia Oláh, som är docent i demografi på sociologiska institutionen vid 
Stockholms universitet, menar att unga kvinnor tröttnat på att tvingas offra yrkeskarriär och personlig utveckling när de vill ha en familj. Det märks särskilt tydligt i länder där samhällssystemen inte stöttar kvinnors deltagande på arbetsmarknaden.

– Viljan att skaffa barn är helt klart större i jämställda länder. Därför är jämställdhet en viktig överlevnadsfråga för vårt samhälle. Det tror jag stenhårt på, säger hon. 

Redan nu är fruktsamheten extremt låg i exempelvis flera Östeuropeiska länder, ungefär 1,3 barn per kvinna. 1,5 barn per kvinna brukar anses vara en kritisk gräns. 

– Så länge kvinnor tvingas dra tyngsta lasset hemma väljer de att skaffa få, eller inga, barn, menar Livia Oláh.

En åldrande befolkning sätter välfärden på spel
Problemet är att en snabbt åldrande befolkning kan sätta både välfärden och tillväxten på spel eftersom det blir en extra press på det offentliga välfärdssystemet, samtidigt som det blir svårt med den framtida arbetskraftsförsörjningen. 

Sverige är ett av de länder i Europa där det föds flest barn, trots att andelen förvärvsarbetande kvinnor är hög. Anledningen är, menar Livia Oláh, en aktiv familjepolitik där också pappans ansvar för barnen betonas.

– Vår svenska familjepolitik baseras på en strävan efter ett jämställt samhälle där arbete, barn och familj går att kombinera. Tittar man på fruktsamheten i Sverige, har politiken lyckats bra, säger hon.

En grundförutsättning för att båda föräldrarna ska ta lika stort ansvar är en fungerande barnomsorg, anser Oláh. Där det finns en väl utbyggd och offentlig barnomsorg för små barn, där föds det också fler barn. En fungerande barnomsorg är viktigare än en lång föräldraledighet, som riskerar slå negativt mot kvinnorna, menar hon.

– Då är det effektivare med en kortare ledighet, en aktivare pappa och en fungerande barnomsorg, säger hon.

Ekonomin förlorar på dålig barnomsorg
Också nationalekonomen Åsa Löfström pekar ut barnomsorgen som en viktig faktor för jämställdhet och tillväxt. 

– Brist på barnomsorg är det enskilt största hindret för att kvinnor ska kunna arbeta på rimliga villkor, säger hon.

I krisens EU väljer vissa länder att dra ner på, eller frysa, medel till den offentliga sektorn, inklusive barnomsorgen. Det är en politik som Åsa Löfström är kritisk mot.

De ekonomiska förlusterna med en dålig barnomsorg är flera. Europas kvinnor är minst lika välutbildade som män, ofta mer, och den samhällsekonomiska förlusten blir stor när de kvalificerade kvinnorna inte kommer ut på arbetsmarknaden. Åsa Löfström har också sett att det finns ett samband mellan ett lands BNP och kvinnors deltagande i utbildningsväsendet, arbetslivet och det politiska livet. 

– Ju fler som jobbar i ett samhälle, desto rikare blir det. Det går inte att rusta ner bara för att det är kris, dessutom är omsorgen i många länder redan sparsamt utbyggd från början. Ekonomin kommer förr eller senare att vända och då är det viktigt att både barn- och äldreomsorg fungerar. Som jag ser det, är det snarare där man behöver satsa, säger hon.

Barcelonamålen behöver dammas av
Även Cécile Greboval, generalsekreterare på kvinnoorganisationen European Women´s Lobby, EWL är kritisk. När barnomsorgen försämras ökar framförallt bördan på kvinnorna och många tvingas lämna arbetsmarknaden.
Dessutom har Barcelonamålen från 2002 där medlemsstaterna uppmanas att undanröja hinder för kvinnor att förvärvsarbeta, fallit ur fokus. 

Det mätbara målet var att det senast 2010 skulle finnas barnomsorg till minst 90 procent av alla barn mellan 3 och skolåldern och för minst 33 procent av alla barn under tre år.  

– Målen behöver stärkas igen, på det viset skulle vi kunna skapa ett hållbart samhälle. Istället ser vi på flera håll att nyligen vunna segrar förloras igen. Ofta med hänvisning till den ekonomiska krisen, säger Cécile Greboval.
Därför hoppas EWL också att det irländska presidentskapet ska blåsa nytt liv i det tidigare föreslagna mödraledighetsdirektivet.

– Många länder säger att de inte har råd att införa direktivet. Men det håller inte. Vi måste börja se kvinnor som är aktiva på arbetsmarknaden som en investering, menar hon.

Annette Ulvenholm Wallqvist


Ulla Engberg, journalist bosatt i England, berättar om barnomsorgen där: 
Vad gäller jämställdhetsfrågor här i England så tänker jag genast “barnomsorg, barnomsorg.. och ja, barnomsorg”. Jag kan fortfarande inte få in i mitt huvud att nästan alla kvinnor i min omgivning får räkna med att de tar 4-5 års paus från arbetslivet PER BARN. Det beror på att barnomsorgen är så dyr och begränsad fram tills dess att barnen börjar skolan vid 4-5 års ålder. 

När det gäller barnomsorg och yrkesliv lever många män och kvinnor helt separata liv. Män pressas till stor del in i rollen av att vara “the sole breadwinner” medan kvinnor, kanske framförallt i medelklassen, håller på med olika småprojekt i hopp om att något av dem kommer att “take off” så att de kan göra något som de kan kombinera med huvudansvaret för hemmet.
Många mammor i mitt ena barns klass funderar nu på hur de ska ta upp tråden och få ett “andra” yrkesliv igen när barnen börjat skolan och de helt förlorat självförtroendet på arbetsmarknaden. 

De är många som är i samma situation och de stöttar varandra, men jag kan ändå tycka att det är chockerande. När jag frågar om de visste detta när de påbörjade sitt yrkesliv, så… ja, svaret är ju mer eller mindre ja.

Hitta ditt fackförbund

Använd filtret nedan för att hitta ditt fackförbund