Jämställdhet befrämjar tillväxt – ändå uteblir de stora satsningarna

Jämställdhet kan fungera som en tillväxtmotor, det menar både politiker och forskare. Ändå krymper politikområdet i flera EU-länder, ofta med hänvisning till krisen.
Utvecklingen gäller även EU:s långtidsbudget, där anslagen till jämställdhetsfrågorna minskar.

Politiker från både den svenska regeringen och oppositionen är eniga: jämställdheten är viktig för tillväxten inom EU. När kvinnors sysselsättning ökar, stiger också ett lands BNP och det blir lättare att finansiera välfärdssystemen.  Det har oppositionen fört fram på olika sätt, bland annat i debattartiklar och tal. Men också regeringen har i flera sammanhang lyft jämställdhet som en tillväxtfaktor. Till exempel pekades jämställdhetsfrågan ut som ett särskilt viktigt politikområde under Sveriges ordförandeskap 2009.

– Med fler kvinnor på arbetsmarknaden finns en stor potential för tillväxt i alla EU-länder. Men det låter sig inte göras utan en fungerande social infrastruktur, säger Åsa Löfström som är docent i nationalekonomi vid Umeå universitet.

Jämställdhet kan ge stora ekonomiska vinster 
Inför Sveriges EU-ordförandeskap fick hon i uppdrag av regeringen att skriva en rapport om ekonomisk tillväxt, jämställdhet och sysselsättning. Åsa Löfström menar att om kvinnor och män lönearbetar och driver företag på samma villkor, finns stora ekonomiska vinster att göra. En grov uppskattning är att BNP skulle öka mellan 15 och 45 procent i medlemsstaterna. I Sverige skulle ökningen landa på cirka 20 procent och snittet för hela EU på 27 procent.

– Siffrorna är ungefärliga. Men de visar ändå på vilken magnitud en förändring mot ett mer jämställt samhälle skulle kunna ha, menar nationalekonomen. 
Sedan hon skrev rapporten har hon blivit inbjuden till flera medlemsländer för att presentera sin undersökning. Senast till Malta, som är ett av de konservativa länder där kvinnor mer eller mindre försvinner från arbetsmarknaden när de får barn.

– Malta är ju ett land som är hårt kritiserat för bristande jämställdhet, men politikerna reagerade positivt på mitt budskap. De inser att det är slöseri med kompetens att inte ta tillvara på kvinnornas kompetens, säger Åsa Löfström.

Flera strategier är viktiga
I sin rapport har hon identifierat strategier som är viktiga för att ett land ska bli mer jämställt. Kvinnors rätt till heltid, att minska lönegapet mellan könen och ett mer jämställt skattesystem är några viktiga faktorer. Men avgörande är också en social infrastruktur som underlättar ett tvåförsörjarsystem. Det vill säga en offentligt finansierad barn- och äldreomsorg av god kvalitet, men också betald föräldraledighet för både kvinnor och män.

– Dessutom är det viktigt att motverka stereotypa föreställningar och sociala normer och attityder till kvinnors arbete och ansvar för hem och familj, säger Åsa Löfström.

När EU:s sysselsättningsstrategi Europa 2020 skulle tas fram, anordnade regeringen bland annat en ministerkonferens som betonade länken mellan jämställdhetspolitiska insatser och tillväxt. Men det klena resultatet i strategin blev att målet, 75 procent sysselsatta år 2020, ska gälla både kvinnor och män - utan att särskilt specificera vikten av att kvinnor deltar på arbetsmarknaden, eller åtgärder som främjar kvinnors arbete.

Nedskärningar i budgetar stoppar utvecklingen
Besvikelsen bland jämställdhetsivrare är stor, eftersom erfarenheten visar att de mål ministerrådet sätter upp har betydelse. Inte minst för att frågan kommer upp på dagordningen och många länder använder sig av de uppsatta målen som en hävstång. Det är få länder som vill pekas ut som sämst i klassen när kommissionen följer upp hur målen uppfyllts.  

– Det har vi till exempel sett när det gäller barnomsorgen, berättar Birgitta Åseskog, verksam i en expertgrupp i EU:s jämställdhetsmyndighet Eige.
Enligt en genomgång som Eige gjort av hur medlemsstaterna lever upp till jämställdhetsmålen, har exempelvis Grekland, Ungern och Italien gjort stora ansträngningar för att bygga ut barnomsorgen. 

Men den ekonomiska krisen har slagit till i Europa med full kraft och på flera håll görs stora nedskärningar i de offentliga utgifterna. Både i form av sänkta eller frysta löner, eller att arbeten helt försvinner.

– Nedrustning av social omsorg är absolut ingen politik att rekommendera. En fungerande omsorg är en förutsättning för att det ska gå att arbeta på rimliga villkor. I flera av de här länderna är omsorgen om barn och äldre redan sparsamt uppbyggd. Och när ekonomin vänder behöver de här delarna fungera, säger Åsa Löfström.

Kvinnor tar ansvar när offentliga sektorn brister
Men trots att jämställdhet som mål finns med i EU:s fördrag, ges allt mindre pengar till jämställdhetsfrågorna i EU:s budget inför 2013.

– De övergripande målen är bra, det är implementeringen som brister.  Jämställdhetsfrågorna får mindre pengar, bland annat med hänvisning till krisen, säger vänsterpartisten Mikael Gustafsson som är ordförande för Europaparlamentets jämställdhetsutskott.

Han är orolig för att krisen leder till sämre välfärd i medlemsstaterna. 

– Det sker en nedmontering i framförallt välfärdssystemen. För att krisländerna ska få lån, kräver EU att de offentliga utgifterna skärs ned, säger han. 
Därför kan det vara svårt för många länder att motivera en utbyggnad av exempelvis offentlig barnomsorg, även när den politiska viljan finns. När den offentliga sektorn inte fungerar, är det i första hand kvinnorna som får ta större ansvar för både barn och gamla. Och det blir svårt att fullt ut delta på arbetsmarknaden. Dessutom är den offentliga sektorn en viktig arbetsmarknad för kvinnor.

– Det blir en ond cirkel. När kvinnorna slutar jobba, blir det mindre pengar i omlopp, vilket i sin tur stressar länderna och vi får en nedåtgående spiral, säger Mikael Gustafsson.

Svagt jämställdhetsperspektiv i budgeten
Under 2013 ska EU lägga sin långtidsbudget för de närmaste sju åren, en budget som lägger ramarna för hur mycket pengar som ska läggas i vilka potter. Och i de förhandlingarna är jämställdhetsperspektivet svagt, menar Mikael Gustafsson.

– Till exempel ska antivåldsprogrammet Daphne slås ihop med andra program och då är det tveksamt hur mycket som kommer att satsas mot mäns våld mot kvinnor. Samtidigt finns det en risk för att krisen medför en spänning som skapar ökat våld i familjerna, säger han.

Enligt Lissabonfördraget ska det alltid finnas ett jämställdhetsperspektiv på EU:s arbete. Men i arbetet med den nya långtidsbudgeten saknas genusperspektiv, berättar Mikael Gustafsson. 

– Till stor del beror det på okunskap, eftersom jämställdhetsintegrering är ett arbete som kräver både metoder och kunskap. 
Även Birgitta Åseskog, är orolig för framtiden. Framförallt för att hon ser en utveckling i flera medlemsländer där enheter som tidigare varit specialiserade på jämställdhet skärs ner och slås ihop med andra diskrimineringsfrågor.
– Plötsligt ska färre personer jobba med fler perspektiv. Det är en stor fara, anser jag. 

Annette Ulvenholm Wallqvist

Hitta ditt fackförbund

Använd filtret nedan för att hitta ditt fackförbund