Skatt på företagande och entreprenörskap

Skatt på kapital och företag uppgår till cirka 190 miljarder, eller knappt elva procent av skatteintäkterna. TCO vill ha fler och bättre jobb. Då är goda villkor för risktagande liksom för växande kunskapsintensiva företag och utvecklingskraft i förgrunden.

Detta måste ske i ett sammanhang där den internationella rörligheten är stor och där logiken för lokalisering av verksamhet är en helt annan är förut. Villkor för inhemskt kontra utländskt ägande, institutionellt kontra privat ägande, lånat kontra eget kapital blir då viktiga att se över. Långsiktigt ägande och långsiktig hållbarhet ska främjas.

Bolagsskatten är en skatt som är mycket internationellt konkurrensutsatt, men inte det enda som är viktigt för företags lokaliseringsbeslut. Framförallt mindre företag och företag i uppstartsfasen påverkas avsevärt mer av andra skatter, inte minst skattedelen av arbetsgivaravgiften eller den beskattning som påverkar tillgång till riskkapital.

Vid 1990–91 års skattereform sattes även bolagsskatten till 30 procent samtidigt som avdragsmöjligheterna kraftigt begränsades. Därefter har skattesatsen sänkts i flera omgångar på senare år och uppgår nu till 22 procent.

Det internationella samarbetet på skatteområdet måste förstärkas ytterligare. Globalt tryck kräver global samverkan. Arbetet inom EU med en gemensam bolagsskattebas bör fullföljas. ”Delningsekonomin” och digitaliseringens nya tekniska möjligheter sätter beskattningssystemet på prov. Samtidigt kan inte lösningen vara att kommersiella tjänsteverksamheter undantas från beskattning för att det är tekniskt lättare att undvika. Ny affärslogik måste mötas med ny beskattningslogik, inte skattefrihet. En kommersiell transport utan skatt är en svarttaxi även om den bokas i en app.

Däremot behövs det gränsöverskridande överenskommelser kring var beskattningsrätten ligger och utökad internationell samverkan.

3:12-regler

Fåmansbolagsreglerna, även kallade 3:12 efter en gammal paragraf, är de regler efter vilka aktiva ägare i fåmansaktiebolag får ta ut avkastning som lägre beskattad kapitalinkomst i förhållande till högre beskattad inkomst av tjänst. Detta styrs bland annat av den totala lönesumman i företaget. Det finns också schablonregler vilket förenklar för exempelvis enmanskonsulter, men det sammanlagda regelverket är mycket komplicerat.

Fåmansbolagsreglerna reformerades i grunden för drygt tio år sedan och har sedan dess förändrats ytterligare flera gånger. Idag råder oproportionellt låg beskattning för vissa typer av delägare i fåmansbolag jämfört med vad motsvarande anställda får betala. Det kan gälla enmanskonsulten med hög intjäningsförmåga, som sammanlagt kan betala avsevärt lägre skatt än om hen varit högre tjänsteman. Det kan gälla små delägare i större företag med stor lönesumma, exempelvis stora konsultbolags delägare, som kan ta ut stora delar som mycket lågbeskattad kapitalinkomst.

Samtidigt är reglerna inte särskilt förmånliga för växande, kunskapsintensiva mindre företag. Inte minst gäller detta vid ägarskiften. Dagens system gynnar också i vissa avseenden passiva, snarare än aktiva ägare i fåmansbolag. Om en summa på 10 000 ska betalas för ett extrajobb för en person med 40 000 i månadslön blir skatten 66 procent om den går som lön, men 33 procent om den tas in i ett ”extraknäcksbolag” som är aktiebolag.

Dagens system är orimligt förmånligt för vissa grupper, det är oerhört krångligt och samtidigt missgynnar det växande företag, dynamik och utveckling. Detta måste ändras. Den som tar en stor risk och lägger stort engagemang utan att kunna ta ut så mycket lön måste kunna kompenseras för det i senare skeden.

Det är inte bara den som startar ett företag som ägare som tar risker. Även den som går in i ett sådant företag som anställd, genom att lämna ett arbete i en etablerad verksamhet för att gå in i ett nystartat tillväxtföretag, måste kunna kompenseras. Exempelvis genom personaloptioner.

Beskattningen av dessa måste radikalt ses över. Däremot ska inte personaloptioner vara ett sätt för högre tjänstemän att utan särskild risk kunna undvika att betala statlig inkomstskatt på sin lön.

Finanssektorn anses ha särskilda fördelar genom att finansiella tjänster inte är momsbelagda. En särskild skatt på den finansiella sektorn bör därför prövas. Det är då viktigt att denna inte utformas som en beskattning på lönesumman utan baseras på någon mer konkurrensneutral bas.

Förslag om företagande och entreprenörskap i korthet

Skattevillkoren ska bättre gynna växande och kunskapsintensiva företag. Reformering ska syfta till att förbättra balansen mellan risk och vinst. Detta för att stärka utvecklingskraften för fler och bättre jobb.

• Bolagsskatten är viktig men jämfört med andra villkor konkurrenskraftig och är därför inte prioriterad att sänka.

• Balansen mellan beskattningen av eget och lånat kapital måste förbättras liksom mellan inhemskt och utländskt ägarkapital.

• Digitalisering och gränslös verksamhet gör att beskattningen av vissa tjänster måste ses över, men skattefritt kan inte vara lösningen.

• Fåmansbolagsreglerna bör reformeras så att de bättre gynnar verkligt risktagande i växande företag, men inte används som ett sätt att undvika statlig inkomstskatt.

• Ett system med personaloptioner för anställda som är med och bygger upp ett företag bör införas.

 

 

Hitta ditt fackförbund

Använd filtret nedan för att hitta ditt fackförbund