Skatt på konsumtion och miljöskadlig verksamhet

Momsen utgör med sina 370 miljarder i skatteinkomster cirka 21 procent av skatteintäkterna. Nedsättningarna av momssatser motsvarar cirka 60 miljarder kronor varav nästan hälften avser livsmedel och ytterligare drygt nio miljarder restaurangtjänster.

De olika nedsättningarna har tillkommit av helt olika skäl, fördelningspolitiska, jobbskapande, främjande av kultur och demokrati. För varje nedsättning tillkommer gränsdragningar som uppfattas som orimliga och debatten avstannar aldrig.

Nedsättningarna snedvrider också människors konsumtionsval som blir annorlunda än vad de skulle varit vid likformig beskattning.

Olika momssatser skapar också krångel i hanteringen, vilket har en kostnad. Enkelhet har ett värde i sig.

Skälen för att avvika från de generella skattesatserna måste vara mycket starka och transparenta. En nedsättning måste enligt vår uppfattning både kunna motiveras på ett legitimt sätt och visa sig effektivt i förhållande till de legitima målen med åtgärden.

Vår inriktning är därför att momsen behöver göras mer enhetlig och många av nedsättningarna tas bort. Nedsättningarna har olika bevekelsegrunder och de flesta verksamheter som beläggs med 6 procent moms gäller kultur, media och fritid. Genom att ta bort 12-procentnivån skulle livsmedel, hotell och restaurang istället belastas med 25 procent. Vi ser inte att dessa nedsättningar uppfyller kriterierna om effektivitet då de varken är fördelningspolitiskt träffsäkra eller skapar särskilt mycket nya jobb. Vad gäller den höjda livsmedelsmomsen kommer en del av skatten att behöva användas till kompensation genom exempelvis ökade bostadsbidrag, barnbidrag eller bostadstillägg.

RUT och ROT

Samma kriterier, legitimitet och effektivitet, bör gälla andra riktade skattenedsättningar såsom RUT och ROT (tillsammans HUS-avdrag). Skattenedsättningen för RUT beräknas för 2015 till 3,5 miljarder medan ROT uppgår till nära 17 miljarder. Skälen för dessa nedsättningar formuleras olika och ges olika tonvikt av olika aktörer.

Vid bedömningen av dessa ska också vägas in att införandet av HUS-avdraget synes ha påverkat allmänhetens normer och syn på svartarbete som påtagligt förändrats på senare år. Detta understryker vikten av att analysera hur utformningen av skattesystemet kan ha positiva eller negativa effekter på andra delar av samhällslivet.

RUT och ROT är företeelser där vi kan se att en avvikelse är motiverad. Skattekilen när en privatperson ska köpa tjänster blir oerhört stor samtidigt som hemmiljön gör det alltför enkelt att sälja/köpa svart. Framväxten av RUT-bransch och RUT-tjänster till överkomligt pris är en del i att få människors livspussel att gå ihop bättre. Detta gäller i hög grad äldre vars konsumtion av RUT-tjänster ökat. Möjligheterna för fler att använda RUT-avdrag bör stärkas. De förändringar av HUS-avdraget som nu genomförts är därför inte bra.

Vi anser att såväl RUT- som ROT-avdraget bör vara 50 procent av arbetskostnaderna, och att även ROT bör förses med ett lägre tak för avdraget. På det sättet uppstår inte gränsdragningsfrågor mellan tjänsterna och ROT blir mer motiverat av att undvika svartjobb. Taket för ROT kan då konjunkturanpassas istället.

Skatt på tobak och alkohol uppgår till 25 miljarder, vilket är 1,5 procent av de totala skatteintäkterna. Alla regeringar försöker höja dessa skatter i en balansgång mot svarthandel och obeskattad import.

Trafik, miljö och energi

Skatt på miljö, energi och trafik uppgår till cirka 87 miljarder eller cirka fem procent av skatteintäkterna. Nedsättningarna inom energi och koldioxidbeskattningen är oerhört många och disparata och systemet oöverskådligt. I många fall uppstår även här kraftiga gränsdragningsproblem och konflikter. Ett gott exempel är nedsättningen av energiskatten inom industri, vilket gör mycket stor skillnad för ett företag beroende på om det räknas som energiintensivt eller inte.

Energibeskattningen är en viktig del av energipolitiken och det kan därför vara lämpligt att den sittande Energikommissionen också får i uppdrag att förbättra strukturen på energi och koldioxidbeskattningen.

De ekonomiska styrmedlen måste utformas utifrån ett långsiktigt hållbarhets- och konkurrenskraftsperspektiv, inte primärt av statsfinansiella avvägningar. Parisavtalet om klimatet innebär åtaganden till 2020 som ytterligare måste avspeglas i skattesystemet.

Utöver en översyn av energibeskattningen, där den totala beskattningen bör ökas behövs fler skattehöjningar. Omställningen till ett fossilfritt transportväsende bör även innefatta ökad tyngd av skatteincitament exempelvis fordonsskatter.

Exempel på miljöskatter som därutöver kan höjas är kemikalieskatter, skatt på handelsgödsel och drivmedel.

Förslag om konsumtion och miljö i korthet

Mer av beskattningen bör belasta konsumtion och miljöskadlig verksamhet. Momsen bör åter bli i huvudsak enhetlig. Principen bör vara att förorenaren betalar och att varje verksamhet ska bära sina egna kostnader

• Överväg att ta bort 12-procentnivån på momsen.

• RUT och ROT bör ha samma skatterabatt och tak.

• Bredda möjligheten att använda tjänster för att få livspusslet att gå ihop.

• Skatteuttaget från miljöskadlig verksamhet, trafik och energi behöver ökas.

 

 

Hitta ditt fackförbund

Använd filtret nedan för att hitta ditt fackförbund