Ute i landet inser politikerna att invandrarna behövs
Arbetsmarknad, Demokrati
Debattartikel
2025-11-03
Nyligen kunde vi höra att ett flertal kommunen tackar nej till samtal med regeringen för att få invandrare att återvandra. Detta av det enkla skälet att ute i landet så ser man behovet av att människor kommer dit och arbetar. Politiker från alla läger borde ta till sig detta och förstå att lösningen på landsbygdens avfolkning, befolkningsminskningen och välfärdens kompetensbrist inte är att köra ut utrikes födda utan att uppmuntra dem att stanna och delta i det svenska samhället, skriver Therese Svanström, TCO.
En efter en, kommun efter kommun, från norr till söder, från storstad och landsbygd, med olika politiska färger på styret, säger nu det som statistiken länge visat. Vi. Behöver. Varenda. Kotte.
Jokkmokk gick först i ledet med att offentligt tacka nej till det erbjudande man fått om att träffa regeringens samordnare för återvandring. Därefter har en ström av kommuner följt samma väg. De gör det för att de är kommuner som verkar i vardagen. Där vården, skolan, brandförsvaret, snöröjningen, äldreomsorgen och många, många fler verksamheter som vi tar för givna varje dag ska fungera. Och redan idag är det ett faktum att det sker tack vare att människor på flykt eller av andra skäl valt att komma till Sverige. Politiker runt om i landet som ser att demografin gör att tillskotten av personer i arbetsför ålder blir mindre än tidigare samtidigt som allt fler behöver omsorg.
Men de gör det också för att signalera att man värderar människovärdet. Att i deras kommuner tjänar ingen på att vi skapar ett vi och ett dom. Att det samhällskitt som tilliten och tron på våra medmänniskor innebär är helt väsentlig för tillväxt, utveckling och demokrati. Att ingen människa ska behöva känna sig ovälkommen eller mindre värd.
Dålig strategi
Vi lever i en utmanande tid. Att då skaffa sig ytterligare utmaningar genom att stöta bort människor från vårt land som behövs och genom att så split mellan de människor som finns i vårt land är en synnerligen dålig strategi. Och det ser vardagens politiker.
De vet att om vi inte lyckas rekrytera alla som behövs så kommer det råda brist på alla de funktioner du och jag möter i vår vardag. De vet att det som kallats flyktingkrisen 2015 inte i första hand var en kris för Sverige – vi klarade uppgiften rätt bra. Vi har sedan dess fått in 400 000 utrikes födda på svensk arbetsmarknad, har kortat tiden för nyanlända att komma in på svensk arbetsmarknad från drygt 7 år till drygt 3 år och av de 35 000 ensamkommande flyktingbarn som kom då och som var kvar i landet år 2023 hade 8 av 10 jobb. Fler än svenskfödda ungdomar i samma ålder. Tänk igenom en dag i ditt liv – hur skulle det se ut utan människor som inte är födda i vårt land? När du åker buss till jobbet, går till frisören eller tandläkaren, lämnar barn på förskolan eller hälsar på mormor på äldreboendet?
Problemen blir större
De vet att problemen med integration och sammanhållning blir större om vi inte tar ansvar för hur vi pratar om varandra. Att den diskriminering och rasism som redan finns underliggande gör det svårare för människor att komma in på arbetsplatser och bli en del av vårt samhälle och att det har betydelse vad ledande politiker säger.
Och det är inte den enda fråga som politiker i kommuner och regioner i vardagen tänker annorlunda än den nationella politiska arenan. Runt om i landet samarbetar partier över de nationella blockgränserna för att hitta långsiktiga lösningar på de problem som kommuninnevånare, medborgare, upplever i sin vardag. Och TCO vet att våra 1,3 miljoner medlemmar som är samhällsbärare i demokratins tjänst både som yrkesverksamma, aktiva i civilsamhället efter jobbet och väljare vill ha mer av det. De vill se en mer sansad ton i den offentliga debatten och de vill se långsiktiga samarbeten kring vår tids stora utmaningar. Kommuner och regioner går före och visar vägen.
Från S, till M, till SD – lyssna till era vänner i den politiska vardagen. De vet vad Sverige behöver.
Therese Svanström, ordförande TCO
