Hur visselblåser man?

Tre sätt att visselblåsa

Det finns tre sätt att visselblåsa: intern rapportering, extern rapportering och offentliggörande.

På vilket sätt man ska visselblåsa styrs både av vad missförhållandet handlar om och vilka steg som redan tagits i processen.

Intern rapportering

Intern rapportering innebär att man slår larm till arbetsgivaren där missförhållandet finns.

Arbetsgivare med minst 50 arbetstagare är skyldiga att ha en särskild intern rapporteringskanal där man kan slå larm.

Om arbetsgivaren inte har en rapporteringskanal eller om den som vill slå larm inte kommer åt den – till exempel för att personen inte är anställd ännu – kan hen kontakta en chef eller någon annan representant för arbetsgivaren som har möjlighet att vidta åtgärder eller föra informationen vidare.

Visselblåsare ska kunna rapportera både skriftligt och muntligt.

Extern rapportering

Extern rapportering innebär att man slår larm till en svensk myndighet och i vissa fall till EU-organ.

Via en extern rapporteringskanal

Om missförhållandet som man vill visselblåsa om bryter mot EU-regler på vissa områden eller svenska regler som har sitt ursprung i dessa EU-regler kan man slå larm direkt (det vill säga låta bli att först rapportera internt hos arbetsgivaren) till en så kallad behörig myndighet eller vissa av EU:s institutioner, organ eller byråer. Gäller ett missförhållande till exempel livsmedelsäkerhet ska man slå larm till Livsmedelsverket. Arbetsmiljöverket har en lista på områden och behöriga myndigheter.

Utanför extern rapporteringskanal

I vissa fall kan man visselblåsa till en svensk myndighet, vilken som helst. Till exempel om man redan visselblåst internt och det inte gett effekt eller om det är ett väldigt allvarligt missförhållande. Läs mer i steg-för-steg-guiden nedan och på sidan 14 i TCO:s handbok för visselblåsning.

Offentliggörande

Offentliggörande innebär oftast att slå larm till media. Men alla typer av visselblåsning som sker till andra än arbetsgivaren eller genom extern rapportering bör som utgångspunkt ses som ett offentliggörande (att prata med en enskild privatperson är typiskt sett inte ett offentliggörande)

I alla offentliga och vissa skattefinansierade privata verksamheter inom vård, skola och omsorg kan anställda tryggt vända sig till journalister för att information ska bli offentlig. Sådana arbetsgivare får inte efterforska vem som lämnat uppgifter till media och får i normalfallet inte heller bestraffa anställda som vänt sig till media i publiceringssyfte. I andra verksamheter bör man se till att ha visselblåsarlagens skydd innan ett offentliggörande görs. Se steg-för-steg-guiden nedan om när man kan offentliggöra och vara skyddad av visselblåsarlagen.

Huvudregel: börja rapportera internt

Huvudregeln är att börja med att rapportera internt hos arbetsgivaren. Om inte det ger effekt kan man gå vidare till extern rapportering och sedan offentliggörande. Men det finns situationer där man kan gå direkt till något av de två sistnämnda. Använd steg-för-steg-guiden nedan för att få hjälp med vilket sätt som bör användas i en given situation.

Steg-för-steg-guide för att avgöra på vilket sätt man ska visselblåsa.

Läs mer om de olika sätten att visselblåsa och vad arbetsgivare och myndigheter som tar emot rapporter om missförhållanden är skyldiga att göra på sidorna 13–17 i TCO:s handbok för visselblåsning.