Flera risker: Rädsla och tjänstemän som tystnar

Att Tidöpartierna tar kampen mot korruption och maktmissbruk är lovvärt. Men att göra det genom ett nytt straff riktat mot tjänstemän är helt fel väg att gå. Att dessutom misstänkliggöra våra samhällsbärande tjänstemän och se dem som motspelare i stället för medspelare riskerar att undergräva tilliten till det offentliga. 

Man kan redan dömas för tjänstefel

En  första invändning är att nuvarande system redan är välfungerande. Som offentliganställd kan du dömas för tjänstefel, men också för brott som mutbrott eller trolöshet mot huvudman, samt bli föremål för disciplinära åtgärder eller avskedas. 

Dessutom är inte typen och omfattningen av problemen tillfredställande utredda och inte heller behovet av ett nytt brott; så sent som 2022 slog en utredare fast att regelverket fungerar och inte behöver skärpas ytterligare. 

Ökad rättsosäkerhet för miljoner tjänstemän

Med en annan ingång i frågan hade man kunnat ta fram en tydlig och snäv straffrättslig reglering som ringar in det som anses särskilt straffvärt. I stället lägger regeringen fram en bred och otydlig straffbestämmelse där även mindre felsteg och åtgärder kan utgöra brott. Resultatet är ökad rättsosäkerhet för 1,5 miljoner tjänstemän. Flera tunga remissinstanser, bland andra Svea hovrätt och Arbetsgivarverket, har invändningar mot förslaget.

Tidöpartierna skriver att de vill ha en kultur där tjänstemän kliver fram och tar ansvar. Med ett nytt straff för tjänstemän riskerar att leda till motsatsen. ”Tuffa tag” i kombination med oprecis lagstiftning, brist på resurser och redan pressad arbetsmiljö leder inte till snabbare beslut eller bättre styrning. Vi riskerar i stället ökad rädsla för repressalier, försiktighet och tysta tjänstemän. Resultatet bli en försiktigare förvaltning där det tar längre tid att fatta beslut och leverera service till medborgarna.

Offentlig sektor mindre attraktiv

Ett utökat straffrättsligt ansvar riskerar också att göra offentlig sektor mindre attraktiv som arbetsgivare och göra det svårare att rekrytera och behålla personal. 

Om regeringen menar allvar med att de vill stärka den offentliga förvaltningen bör fokus ligga på bättre arbetsmiljö, mer resurser, ökade möjligheter till kompetensutveckling och ett långsiktigt stöd till professionerna.

Ett utvidgat tjänstemannaansvar löser inte problemen — men riskerar att skapa nya, som varken tjänstemännen eller samhället tjänar på.

Läs debattartikeln på aftonbladet.se