Flyktingkrisen var ingen kris för Sverige
Demokrati
Debattartikel
2025-09-15
10 år sedan det som kom att kallas flyktingkrisen. Men det var inte ett misslyckande eller kris för Sverige som ofta målas upp. I stället förde det med sig flera vinster. Här är några av de viktigaste, skriver Therese Svanström, ordförande för TCO på Expressen.
Det är nu tio år sedan bilden av tvååriga Alan Kurdis döda kropp uppspolad på en strand vid Medelhavet nådde och skakade oss. Det som hände 2015 har kommit att kallas flyktingkrisen. Och ja – det var en kris. För alla de människor som flydde för sina liv på högst osäkra sätt och med livet som insats. Det var ett uppvaknande, men det var inte unikt och det händer fortfarande utan samma uppmärksamhet. Faktum är att än fler människor än någonsin är på flykt idag (källa: UNHCR Flyktingar i världen)
2015 var inte ett misslyckande
Men 2015 var inte det misslyckande eller den kris för landet Sverige som allt för många nu vill måla bilden av. I TCO-förbunden finns många av de yrkesgrupper som jobbade med uppgiften att ta emot flyktingar – gränspoliser, socialsekreterare och andra myndighetspersoner. De vittnar om en utmaning vi inte tidigare mött när många valde att komma till Sverige. Men de vittnar också om att vi faktiskt klarade uppgiften rätt väl. Både myndigheter, kommuner och arbetsmarknaden. Och faktum är att det också förde med sig vinster för Sverige som land.
Några av de viktigaste och som vi sällan talar om är:
- Att vi har mer än 400 000 nya sysselsatta som är utrikesfödda sedan 2015. Antalet sysselsatta svenskfödda är detsamma då som nu. Utvecklingen har varit mycket stark och gapet mellan inrikes och utrikes föddas sysselsättningsgrad har minskat markant. Inte sällan är det inom tjänstebranscher i både privat och offentlig sektor som jobben blivit fler.
- Att vi har kortat tiderna för etablering på arbetsmarknaden som tidigare var 7-9 år till nuvarande 3-4 år. Och av de stora antal ensamkommande barn Sverige tog emot – 35 000 – hade av de som var kvar i landet år 2023 hela 8 av 10 ett jobb. Ofta i yrken inom vård och omsorg. Det innebär att dessa unga människor till och med är sysselsatta i högre grad än en jämförbar grupp unga svenskfödda på arbetsmarknaden.
- Att vi har ett läge där vi behöver varenda kotte på arbetsmarknaden – vår demografiska utveckling innebär att vi blir allt äldre och föder allt färre barn. De problem med utanförskap och arbetslöshet som återstår går att möta med en aktiv och riktig arbetsmarknadspolitik med mer stöd, utbildning och anställningar med stöd. Och vi behöver göra upp med rasism och diskriminering i samhället och arbetslivet som utgör ett stort hinder för människor från andra länder att komma in på arbetsmarknaden. Vi vet att det gäller även om du har en hög utbildning.
- Att det finns andra vinster med att vara ett solidariskt land som hjälper behövande. Sverige har i decennier med stolthet bidragit i världen med vita bussar, bistånd, och ett generöst flyktingmottagande. Det skapar ett kitt som bygger tillit och stolthet och därmed bygger en demokrati stark. En framgångsfaktor för ett land – som motpol till polarisering.
Revidera bilden av 2015
Det är hög tid att revidera bilden av 2015 års stora mottagande av människor på flykt som en kris eller katastrof för Sverige. Det var det inte. Annat än för de många människor som flydde för sina liv. Låt oss få känna en stolthet över den insats vi samlat gjorde och ville göra.
Läs debattartikel på Expressen.se
TCO:s ordförande
Therese Svanström
Läs mer i samma ämne
Demokrati
Sveriges viktigaste optimister avsnitt 1: Är optimister korkade?
Varför behövs egentligen optimism och hopp? Det är den stora frågan i premiäravsnittet av samtalsserien Sveriges...
Demokrati
Sveriges viktigaste optimister – podden om hyfs, hänsyn och hövlighet
De senaste åren har gränsen förflyttats för vad som är accepterat att uttrycka i det offentliga samtalet och...
Demokrati
Skapa framtidstro i tuffa tider
Hej riksdagsledamot! I dag öppnar riksmötet, och vi vill passa på att önska dig varmt välkommen till ett nytt år i...