Dom i målet om minimilönedirektivet

Den 11 november 2025 meddelade EU-domstolen dom i målet om ogiltigförklaring av minimilönedirektivet. EU-domstolen biföll Danmarks talan delvis och ogiltigförklarade delar av artikel 5 i direktivet. När det gäller dessa delar av direktivet bekräftar EU-domstolen att Europaparlamentet och Europeiska unionens råd gick utanför det mandat som fastställs av EU-fördraget, där det finns undantag som bland annat innebär att EU inte kan anta lagstiftning som rör löneförhållanden. Övriga delar av direktivet står fast.

Artikel 5 handlar om lagstadgade minimilöner och föreskriver bland annat att sättandet av lagstadgade minimilöner ska styras av kriterier. Dessa kriterier ska minst innehålla ett antal delar som räknas upp i artikeln, bland annat minimilönernas köpkraft och ökningstakt. Artikeln föreskriver vidare att medlemsstater som har lagstadgade minimilöner får använda sig av en automatisk mekanism för indexjusteringar, men endast under förutsättning att användningen av mekanismen inte leder till en minskning av den lagstadgade minimilönen. Dessa delar av artikel 5 – uppräkningen av delarna som kriterierna minst ska innehålla och villkoret för användning av en automatisk mekanism för indexjusteringar – har nu ogiltigförklarats eftersom de enligt EU-domstolen innebär att EU-rätten griper in i fastställandet av löner på ett direkt sätt. Vilket alltså inte är tillåtet enligt EU-fördraget.

Sverige har inte lagstadgade minimilöner, men domstolens ställningstagande är principiellt viktigt. EU-domstolen bekräftar att EU:s lagstiftningskompetens är begränsad på det socialpolitiska området och att parlamentet och rådet gick för långt när man antog direktivet. Sverige och Danmark var de enda medlemsstaterna som röstade emot direktivet när det antogs. Den svenska arbetsmarknadsmodellen präglas av självständiga arbetsmarknadsparter och ett stort utrymme för kollektivavtalsreglering, särskilt när det gäller löneförhållanden. Löneförhållanden regleras genom kollektivavtal utan statlig inblandning. Från ett svenskt perspektiv är det alltså av stor vikt att EU-domstolen fastslår att EU-rätten inte får gripa in i fastställandet av löner och att direktivet är ogiltigt i de delar där så har skett.

TCO står bakom den viktiga idén om ett socialt Europa och stödjer givetvis den centrala målsättningen att alla arbetstagare ska ha en skälig lön som garanterar en anständig levnadsstandard. Från vår sida är det samtidigt helt centralt att EU håller sig inom de gränser som fördraget slår fast, oavsett vilket lagstiftningsärende det rör sig om. Att frågan om minimilönedirektivets förenlighet med fördraget nu har prövats är av stort värde. Nu avser vi att gå vidare och fortsätta bidra till det mycket viktiga samarbetet på EU-nivå med målsättningen att alla arbetstagare ska ha goda arbetsvillkor.