En europeisk minimilön drabbar löntagarna i Norden

Enligt Annika Ström Melin är de svenska facken dåligt pålästa när vi säger nej till att EU ska reglera lönenivåer i Europa.

Men vårt motstånd bygger inte på okunskap. Vår invändning är att EU enligt fördraget saknar kompetens att göra just detta. Det står i artikel 153.5, och bakgrunden är förstås att varje medlemsland har sin egen arbetsmarknadsmodell.

En europeisk minimilön riskerar att slå mot löntagarna i Norden, där starka parter tecknar robusta kollektivavtal utan att staten intervenerar i frågor som parterna kan lösa själva.

Men frågan är komplicerad även i andra länder. Det italienska facket CGIL anser att en europeisk minimilön vore ”kontraproduktiv”, medan portugisiska CGTP menar att förslaget kan vara skadligt för landets arbetstagare. Det bulgariska facket CITUB pekar på att förslaget till och med riskerar att sänka deras minimilön.

Vi delar Ström Melins analys om att läget för lågt betalda arbetstagare i flera EU-länder har förvärrats, med ett ökat lönegap som följd. Men lösningen på låga löner i delar av Europa är inte EU-reglerade minimilöner som dessutom riskerar att bli ett lagstadgat tak för en lägsta lön.

Däremot tror vi att idén med att fack och arbetsgivare kommer överens, i detta fall om löner. Det gynnar löneutvecklingen och därmed arbetstagaren. Vi vill se ett EU som stöttar starka fack och arbetsgivare samt kollektivavtal som ger bra resultat. Här kan EU göra en hel del, exempelvis genom att satsa mer på EU:s socialfond för att stärka arbetsmarknadens parter i medlemsländerna.

Therese Svanström, ordförande TCO
Göran Arrius, ordförande SACO

Läs repliken på DN Debatt