Gröna gruppen visar vägen till mer hållbar vård

För 4–5 år sedan fick Suzanne Korsner Borg nog av det stora klimatavtryck som kvinnokliniken och andra delar av sjukhuset orsakar. Totalt står den svenska sjukvården för cirka 20 procent av offentliga sektorns utsläpp av växthusgaser.

"Sjukvården tar inte det grepp om plastanvändningen som vi behöver ta. Jag känner att det brinner, jag vill göra det jag kan för att förändra", säger Suzanne Korsner Borg.

Hon samlade några miljöengagerade operationssköterskor och undersköterskor på kvinnokliniken
operation och bildade Gröna gruppen. Tillsammans fångar de upp idéer från sina kollegor om hur klinikens klimatpåverkan kan minska. De undersöker alternativa material, ser vilka rutiner som kan ändras och lägger upp en plan för hur klimatarbetet på avdelningen kan stärkas.

Plastförbrukning och konkreta förändringar

Varje år köper kvinnoklinikens operationsavdelning in drygt 45 000 förkläden av plast. Tidigare gick de till förbränning när de hade använts och bidrog kraftigt till Danderyds sjukhus klimatavtryck.

"Nu samlar vi in dem och återvinner. Förklädena är en viktig del i vårt cirkulära tänkande. Den bästa plasten är den vi aldrig använder." 

Undersökningshandskar av plast är en annan miljöbov. Region Stockholm använder varje år 100
miljoner plasthandskar, vilket motsvarar utsläpp av 2500 ton koldioxid. Handskarna används i 90 procent av alla vårdkontakter, men enligt forskning som Region Stockholm refererar till är bara cirka 60 procent av handskarna nödvändiga för att utföra ett hygieniskt och säkert jobb.De behövs framför allt när vårdpersonalen hanterar blod, andra kroppsvätskor och kemikaliska produkter som till exempel desinfektionsmedel.

"Det finns en överanvändning. Ibland är det bättre att sprita händerna, det tar bort bakterier och virus på ett säkrare sätt än om man använder handskar. De handskar vi behöver ha finns dessutom i tunnare material som ger lägre klimatavtryck."

Patientsäkerhet och förändrade arbetssätt

Balansen mellan klimatfrämjande åtgärder och kravet på steril och säker vård är ett återkommande tema, både för Gröna gruppen och klinikens ledning. Inga nya material, byte av utrustning eller förändringar av arbetsrutiner får innebära att patientsäkerheten sätts i fara. Förr bestod all drapering i samband med operationer av textilier. När draperingen hade använts tvättades och steriliserades den.

Användningen av plast inom sjukvården började öka under 1950- och 1960-talen och fick sitt breda
genomslag under 1970- och 1980-talen, i syfte att minska smittspridning och förbättra hygien. Kvinnoklinikens operationsverksamhet har initierat ett projekt med textildrapering, där målet är att minska användningen av engångsdrapering och i stället ersätta dem med flergångstextilier. På så sätt eftersträvar man att förbättra klimatoch miljönyttan, samtidigt som patientsäkerheten bibehålls eller stärks.

Hur lång tid det kan ta att gå över till miljövänligare drapering är oklart och beror till viss del på de avtal som regionen tecknat med leverantörer. Textildrapering kräver också ett annan arbetssätt
med andra arbetsmoment än engångsprodukter.

Små förändringar med stor effekt

De benremmar som kvinnokliniken använder för att hålla patienter i en stabil position under gynekologiska undersökningar och ingrepp är redan utbytta.

"Förut använde vi engångs-benremmar, nu har vi gått över till benremmar som vi desinficerar mellan patienter och tvättar regelbundety", säger undersköterskan Linda Zotterman.

 

Hon samordnar förråd och logistik och intygar att arbetet i Gröna gruppen bidragit till att öka både
hennes och kollegornas medvetenhet om sjukvårdens klimatpåverkan.

"Tidigare öppnade vi alla förpackningar med material och tog fram utrustning som vi kunde tänkas behöva. Nu öppnar vi inga i onödan. Man tänker mer på miljön, men det handlar också om ekonomi", säger hon.

För att ytterligare motivera personalen om vikten av klimatfrämjande förändringar behövs bättre
statistik och uppföljning, konstaterar både Linda Zotterman och Suzanne Korsner Borg. Men även om det idag saknas ett exakt mätverktyg så har arbetet gett resultat i beräkningar som gjorts.

"När jag utvärderade så kunde jag se en minskning av användningen av plast med en motsvarighet i koldioxidekvivalenter på ungefär 6,5 ton på ett år. Det är svårt att räkna på kostnader men runt 100 000 per år har vi uppskattat. Så här finns en win, win för miljön, klimatet och pengarna", säger Suzanne Korsner Borg.

”Vi måste ge engagemanget tid och struktur”

Kvinnokliniken har genom Gröna gruppen blivit ett flaggskepp för ett gott klimatarbete, inte bara för Danderyds sjukhus utan också i hela Region Stockholm. Det märks tydligt att det finns en stolthet, både hos de anställda och hos verksamhetschefen för Kvinnosjukvården. Gröna gruppen är ett utmärkt sätt att fånga upp medarbetarnas engagemang i miljö- och klimatfrågor, säger Karin Lichtenstein Liljeblad, verksamhetschef för Kvinnosjukvård på Danderyds sjukhus.

För att kunna påverka sjukhusets klimatpåverkan är det viktigt att ha en bra struktur för arbetet, betonar Karin Lichtenstein Liljeblad.

"Det måste kännas naturlig för grupper och individer som vill engagera sig i miljöarbetet. De måste få tid för att kunna engagera sig, gå utbildningar, läsa på, hinna träffas, verkställa och följa upp". 

Ett engagerat miljö- och klimatarbete i organisationen bygger också på kunskap, betonar hon.

"Vi behöver ge medarbetarna tid att ta till sig den här kunskapen. Att överanvända skyddskläder gör ingen nytta för patienterna och är samtidigt dåligt för klimatet." 

Grön omställning effektiviserar

En del i den gröna omställningen är också att tnyttja klinikens resurser på ett mer effektivt sätt, framhåller Karin Lichtenstein Liljeblad. Ett exempel på det är att mindre gynekologiska ingrepp flyttas från operationsavdelningen till mottagningen.

"Då kan man göra samma operation men med mindre energiåtgång. Ingreppet går snabbare och patienten slipper en massa läkemedel. På det sättet riktar vi också operationssalens resurser till de patienter som behöver dem bäst."

 

Karin Lichtenstein Liljeblad medger att uppföljning är ett problem.

"Man måste kunna se att den tid och det engagemang som medarbetare och chefer lägger ner ger resultat. Det är viktigt för motivationen. Förbrukningen av engångsmaterial som kopieringspapper och engångshandskar är lätt att följa. Men allt som är viktigt är inte lätt att mäta", säger hon.

Arbete pågår för att hitta mätmetoder. Sjukhusets kvalitetsregister, som till exempel visar graden av infektioner efter en operation, kan ge viss vägledning. Två gånger per år sammanställer Karin Lichtenstein
Liljeblad en rapport till sjukhusledningen om hur det går i miljöarbetet inom hennes verksamhetsområde, som är ett av de största på Danderyds sjukhus.

I de senaste rapporterna har Karin Lichtenstein Liljeblad också kunnat berätta om gynmottagningens
arbete med att byta ut plastinstrumenten spekulum och depressorer och istället införa motsvarande instrument i metall. När de nya flergångsinstrumenten har använts i något av de åtta mottagningsrummen hamnar de snabbt i diskmaskinen.

"Med tanke på hur många instrument som mottagningen använder varje dag innebär det här en stor miljövinst", säger hon.

Fakta kvinnosjukvårdens gröna arbete 

Inom verksamhetsområdet kvinnosjukvård och förlossning på Danderyds sjukhus finns två miljöhandläggare som båda har en halvdag i veckan avsatta för att stödja kollegor och utveckla klimatfrämja arbete. Dessutom ska det på varje enhet finnas ett miljöombud som kan fånga upp frågor och idéer till förbättringar.