Sluta ställa klimatomställning mot vardagsekonomi – svenskarna vill ha båda

Klimatkrisen är akut och kräver politiskt ledarskap. Samtidigt fattar regeringen beslut som ökar utsläppen, nu senast de tillfälliga sänkningarna av bensin-och dieselskatten som träder i kraft på fredag. Beslut som inte minskar vårt fossilberoende, trots att åtta av tio svenskar vill det.

Oljepriserna har rusat som en följd av kriget i Mellanöstern. Det har lett till höjda bensinpriser i Sverige eftersom vi är beroende av importerad olja.

Med sänkt bensinskatt vill regeringen lindra effekterna på hushållens ekonomi, och säkerligen också hålla väljare nöjda inför höstens val.

Men en sänkning av skatten på bensin och diesel är ingen lösning. I stället har åtgärden ett högt pris – inte bara för att det är den enskilt största utgiftsposten i vårändringsbudgeten. Lägre bensinpris leder också till ökad bensinkonsumtion och högre utsläpp. Det ger också privatpersoner och företag otydliga signaler om hur viktigt regeringen tycker det är att förhindra klimatförändringarna.

Nu visar en färsk Novus-undersökning att allmänheten inte ställer vardagsekonomi mot klimatomställning på det sätt som regeringen – tillsammans med en majoritet i riksdagen – kanske tror. Tvärtom.

I undersökningen svarar drygt åtta av tio att Sverige bör minska sitt beroende av fossila bränslen. Runt hälften anser att vi ska minska fossilberoendet - även om det innebär högre kostnader på kort sikt. En tredjedel vill att det ska göra i en takt som inte påverkar hushållens ekonomi.

Det är endast tre procent i befolkningen som anser att Sveriges fossila beroende inte är något problem och endast 5 procent tycker att Sverige inte bör prioritera att minska beroendet i nuläget.

Liknande mönster syns när svenskarna får frågan vad politiker bör göra när drivmedelspriser stiger kraftigt. En majoritet vill se annat än generella skattesänkningar på drivmedel.

Runt var femte tycker att politikerna inte ska göra något alls – även när det innebär högre bensinkostnader, eftersom det samtidigt minskar klimatutsläppen. Fyra av tio vill se riktad kompensation till dem som drabbas hårdast, till exempel låginkomsttagare och boende i glesbygd.

Endast tre av tio vill ha en generell bensinsänkning för alla, det vill säga ett sådant förslag som trädde i kraft den 1 maj.

De allra flesta svenskar efterfrågar alltså inte bensinpopulism, utan träffsäkra lösningar som kombinerar klimatomställning med rättvisa.

Partiernas val står inte mellan att vinna röster eller att rädda klimatet. Det står mellan kortsiktiga symbolåtgärder och en långsiktigt hållbar klimatpolitik som faktiskt minskar utsläppen och fossilberoendet, där merparten av väljarkåren väljer det senare.

Oro för krigets följder är både rimlig och nödvändig. Det mänskliga lidandet är oerhört. Ekonomiskt ställs Europas utsatta energiberoende på sin spets. Frågan är också högt på den internationella agendan.

Det är hög tid att regeringen slutar ducka för klimatkrisen. Svenskarna är redo att ställa om och de vill bli kvitt fossilberoendet. Sänkt skatt på fossila bränslen är oansvarigt i den kris vi befinner oss i. Det är inte vägen framåt som tar oss mot en framtid att längta till.

Läs debattartikeln i Aktuell Hållbarhet här.