StartFakta och politikOmställning

Fossilfritt Sverige och...

Fossilfritt Sverige och TCO: Kompetensbrist risk för klimatomställningen

Omställning

Debattartikel

2022-07-06

Svensk arbetsmarknad står inför en gigantisk omställning när samhället ska bli fossilfritt och gammal teknologi ska ersättas av ny, skriver Svante Axelsson, nationell samordnare, Fossilfritt Sverige och Therese Svanström, ordförande, TCO.

Porträttbilder på Therese Svanström och Svante Axelsson

Internationellt sett ligger Sverige långt fram och har stora möjligheter att gynnas av utvecklingen men det finns också stora utmaningar på vägen. En av de största handlar om de nya kompetenskrav som kommer att ställas på arbetskraften inom flera branscher. Det nya omställningsstudiestödet ger arbetstagare ekonomiska möjligheter till vidareutbildning men nu måste det också säkerställas att det finns utbildningar att söka. 

Samtidigt som larmen om tillståndet i klimatet duggar tätt har stora delar av det svenska näringslivet de senaste åren tagit stora kliv på vägen mot att göra sig oberoende av fossila bränslen. Inom ramen för Fossilfritt Sverige har 22 branscher tagit fram färdplaner för fossilfri konkurrenskraft där de visar hur de kan bidra till att vi når klimatmålen samtidigt som det stärker den egna affären.

Det är stora förändringar som väntar inom både näringsliv och offentlig sektor. Inom stålindustrin kommer masugnstekniken som utvecklats och förfinats i hundratals år redan till 2030 ersättas med vätgasteknik. Inom personbilstillverkningen kommer förbränningsmotorn som bland annat tillverkats i Skövde sen 1927, i stort sett helt att ersättas med elmotorer och batterier inom tio år, och inom lastbilstillverkningen går utvecklingen åt samma håll. Helt nya industrigrenar inom batteritillverkning, återvinning, vätgas, autonoma fordon och digitalisering skalas nu upp i överraskande snabb takt. Kommuner och regioner ställer om sina fordonsflottor, behöver planera för extremt väder och ställer klimatkrav när de upphandlar eller planerar för stadsutveckling.

Tekniken för omställningen finns nu till stora delar tillgänglig och börjar dessutom bli lönsam när efterfrågan från privatpersoner, företag och offentliga aktörer växer. 

Trots att transformationen nu börjat återstår många utmaningar. I samband med att processindustri och transporter elektrifieras har behovet av ökad elproduktion diskuterats livligt. De långa tillståndsprocesserna som riskerar att fördröja utbyggnad av såväl elnät och elproduktion som nya industrier har också varit i politiskt fokus senaste året.

En minst lika viktig flaskhals i utvecklingen är bristen på anställda med rätt kompetens. Omställning av industrin kräver också omställning av arbetskraften. Vi vet att det saknas bland annat ingenjörer, installatörer, maskinoperatörer, lärare, batteritekniker och programmerare och vi vet att underskottet kommer att växa. En fingervisning om de behov som finns har tagits fram av Svenskt Näringsliv i rapporten Kompetensförsörjning för klimatomställningen där fokus ligger på några av de branscher som påverkas mest.

Rapporten visar bland annat:

  • Tillverkningsindustrin, där bland annat fordonsbranschen ingår, kommer behöva vidareutbildning av upp till 160 000 medarbetare inom batterier, bränsleceller, elektrifiering, programmering och artificiell intelligens till 2045. Bara Northvolt kommer att behöva nyanställa upp till 3 000 inom dessa kompetensområden, och fler, med allt från gymnasie- till forskarutbildning.
  • Byggbranschen har ett behov av vidareutbildning av 225 000 anställda. Framför allt finns behov att stärka upp eftergymnasial och komvuxutbildning inom elektrifiering, bränsleceller, energisystem, kyl- och värmepumpsteknik, laddinfrastruktur och VVS. Dessutom behöver 28 000 nya installatörer rekryteras.
  • Kemiindustrin kommer också att behöva installatörer. Dessutom behövs högskoleutbildade inom elektrifiering, industriteknik, kemi, material, processteknik, teknisk fysik och kraftöverföring. 
  • Stål och metallindustrin behöver vidareutbildning av 14 000 anställda. 
  • När nya industrier startas eller samhällen stöps om är det också viktigt att tänka in det omkringliggande samhället – befolkningen i Norr- och Västerbotten beräknas öka med cirka 100 000 personer och förutom bostäder behövs skolor och förskolor, samhällsservice, sjukvård och kultur. 

Behoven är stora och akuta både för samhället och arbetstagarna som måste ges möjlighet till kompetensutveckling. Det nya omställningsstudiestöd på 6—9 miljarder per år för vidareutbildning för yrkesverksamma som nu sjösätts ger stora möjligheter att möta de förändringar som sker på arbetsmarknaden. 

Nu måste det också säkerställas att det finns relevanta utbildningar att tillgå och vi ser därför ett behov av följande åtgärder:

  1. Det krävs ett tydligare uppdrag eller incitament till universitet och högskolor att utveckla ett utbildningsutbud anpassat för yrkesverksammas behov. Det kan handla om korta, flexibla kurser som går att läsa på distans eller deltid.
  2. Det är förenat med stora ekonomiska risker att ta fram en utbildning som inte får tillräckligt många sökande. Lärosäten bör, åtminstone inledningsvis, tilldelas särskilda utvecklingsmedel för att ta fram nya utbildningar kopplade till klimatomställningens utmaningar. De behöver också incitament för att utveckla gemensamma utbildningar och öppna upp kurser och utbildningsmoment som idag är inlåsta i program.
  3. Resurstilldelningssystemet för högre utbildning bör ses över för att öka utbildningsutbudet med bibehållen kvalitet. Det kan handla om reviderade prestationsmål samt förändrade ersättnings- och takbelopp. Ersättningsnivåerna har minskat radikalt de senaste decennierna och det gäller särskilt resurskrävande utbildningar som till exempel de med teknisk inriktning. 

Hög kompetensnivå har traditionellt varit en av Sveriges starkaste konkurrensfördelar och det finns ingen anledning till att det inte ska fortsätta gälla. Med de insatser vi föreslår kan Sverige utnyttja sitt goda utgångsläge i omställningen och dessutom bidra till minskning av de globala utsläppen genom export av fossilfri teknik och klimatsmarta lösningar. 

Så kan vi utveckla världens första fossilfria välfärdsland. 

Svante Axelsson, nationell samordnare, Fossilfritt Sverige

Therese Svanström, ordförande, TCO

Läs artikeln hos Dagens industri.

Bild på José Gutierrez

Presschef

José Gutierrez