Egenföretagare

Vilka är egenföretagarna?

Bland TCO-förbundens medlemmar finns många egenföretagare – personer som har sitt yrkesliv ordnat helt eller delvis som företagare. Journalister, skådespelare, redovisningsekonomer, sjuksköterskor, IT-konsulter, tolkar och många andra.

Det gemensamma för denna grupp är att de säljer sin tid och sitt kunnande, och fakturerar för sitt arbete. Många har inte företagstillväxt utöver den egna insatsen som målsättning.

Egenföretagare och kombinatörer – dvs. personer som växlar kortare anställningar med fakturering, eller kombinerar deltidsarbete med uppdrag – har samma behov av en god arbetsmiljö, sjukförsäkring och föräldraledighet som anställda har. Men de här behoven uppfylls inte alltid. Gruppen kommer i kläm i regelverk som inte är anpassade för dem, och av okunskap. TCO ser behov av både regelförändringar och höjd kunskap om egenföretagares villkor på en rad områden

Sjukförsäkringen för egenföretagare måste göras bättre

TCO har undersökt egenföretagarnas uppfattningar, och tagit fram förslag till förbättringar. Läs mer i i TCO:s sammanställning Tjänsteman och egenföretagare – tryggare kan man vara.

En central fråga för egenföretagare och kombinatörer är beräkningen av den sjukpenninggrundande inkomsten (SGI). Dagens regelverk och praxis upplevs som oförutsebart och godtyckligt, där det många gånger blir en förhandlingssituation mellan den enskilde och Försäkringskassan.

Beräkning av SGI för egenföretagare och kombinatörer måste göras utifrån ett regelverk som är tydligt och förutsägbart. Det är centralt för egenföretagares möjlighet att vara sjukskrivna och föräldralediga. Huvudregeln bör vara att beräkningen utgår från historiskt redovisade inkomster.

Försäkringskassan behöver också ökad kunskap om och förståelse för situationen för egenföretagare, kombinatörer och personer med atypiska anställningar, för att kunna lämna tillförlitliga besked om SGI och ersättningsvillkor redan innan ett försäkringsfall inträffar. Specialiserade handläggare kan vara en väg att gå för att uppnå det.

Arbetsmiljöansvaret behöver förtydligas

Det är inte alltid tydligt vem som har ansvaret för en egenföretagares arbetsmiljö. Vid vissa typer av anlitandeförhållanden bör det bli möjligt att kräva ett arbetsmiljöansvar av uppdragsgivaren. Till exempel när en fotograf eller journalist erbjuds ett på förhand definierat uppdrag, eftersom det då är uppdragsgivaren som har möjlighet att påverka arbetsmiljön. Den som bestämmer vad uppdraget ska innebära bör även ha skyldighet att utforma det så att uppdragstagaren inte utsätts för risker som kan förutses och förebyggas.

Utredningen Steg framåt, med arbetsmiljön i fokus (SOU 2022:45) analyserade arbetsmiljöansvar vid uppdrag och när uppdragsgivaren inte har direkt rådighet, till exempel i relation till frilansare, egenföretagare, egenanställda, plattformsarbete, gigarbete och vissa underentreprenörer.

En av utredningens slutsatser var att det i vissa fall finns brister i den arbetsmiljörättsliga lagstiftningen gällande arbetsmiljöansvar. Utredningen ville införa ett nytt uppdragsansvar i arbetsmiljölagen. TCO anser att det är ett bra förslag.

Förenkla och harmonisera skattereglerna för egenföretagare

”Lika skatt för lika arbete” har varit en devis inom TCO sedan 60-talet. Med nuvarande – i delar snåriga – regelverk för egenföretagare är det inte alltid fallet.

Beskattningen blir olika stor i olika inkomstlägen och situationer beroende på vilken företagsform man väljer och även i jämförelse med löner och förmåner från anställning. Till exempel finns det stor möjlighet för den som har ett aktiebolag att ta ut en del av inkomsten som kapitalinkomst (som är lägre beskattad). Den möjligheten är nästan obefintlig för en tjänsteföretagare med enskild firma. Även reglerna för redovisning och deklaration skiljer sig åt, liksom huruvida kostnader – för till exempel friskvårdsbidrag – är avdragsgilla eller inte.

Skattevillkoren behöver bli mer likvärdiga oavsett företagsform och förenklas för tjänsteföretagare.