Oavsett regering, starta jobbet för en bred skattereform

Samhällsekonomi

Blogg

2022-08-30

I förra valrörelsen ville de flesta partier se en bred skattereform. Trots det har inget skett. I årets valrörelse är breda reformer knappast i fokus. Tvärtom domineras skattedebatten av utfästelser av vilka olika skatter som absolut inte får röras. Det är låsningar Sverige inte behöver i ett tuffare ekonomiskt läge och där välfärden behöver en långsiktig finansiering. Oavsett vilken regering som tillträder efter valet bör den sätta i gång arbetet för att ta fram underlag för en bred reform för jobb och tillväxt och därmed välfärdens långsiktiga finansiering.

Inför valet 2018 ville de flesta riksdagspartierna se en bred skattereform under kommande mandatperiod. Skattereformen blev också den fjärde punkten i januariavtalet, som till stora delar har styrt regeringens arbete och prioriteringar. Trots dessa goda förutsättningar är vi idag inte ett steg närmare en bred skattereform än vad vi var för fyra år sedan.

Inget konkret arbete har påbörjats för att kunna göra en mer samlad överenskommelse kring skattepolitiken. I stället har det tillkommit en rad skatteförändringar som spretat åt alla tänkbara håll. Många av dessa ingick i januariavtalet, andra har tillkommit under resans gång eller när nya majoriteter har skapats i riksdagen. Tyvärr har flertalet ändringar fört oss längre bort från ett skattesystem som är begripligt, effektivt och där undantagen begränsas.

Samtidigt är det uppenbart att denna gång inte finns några löften om en samlad skattereform för jobb och tillväxt och därmed välfärdens finansiering. Nu finns i stället rader av benhårda utfästelser om allt man absolut inte kan tänka sig att rucka en millimeter på. En ingång som skapar låsningar mot lösningar. Detta kombineras med nya specialförslag som spretar åt alla håll ännu mer. Det faktum att finansministern nu säger sig vilja se en bred skattereform handlar snarare om det gamla socialdemokratiska valrörelsetricket för att slippa svara på vad man tycker i olika skattefrågor. Det är inte en reform som finns med i valmanifestet.

Det är bra att den 25 år långa tillfälliga värnskatten nu tagits bort. Men det hade varit mycket bättre att göra det i en samlad reform där annan beskattning samtidigt kunnat öka, inte minst ur fördelningssynpunkt. Många träter om de så kallade 3:12-reglerna, beskattningen av ägare till fåmansbolag. Några menar att de leder till inkomstomvandling från lön till kapital och därför måste skatten höjas, andra anser att reglerna i själva verket är ogynnsamma för entreprenörer med växande företag och borde sänkas. Debatten är kontraproduktiv då båda sidor kan sägas ha rätt. Dessutom kan båda dessa problem bara lösas inom ramen för en bredare reform, svårligen genom förändringar av reglerna för fåmansbolag separat. Trots det har regeringen just tillsatt ytterligare en utredning om just 3:12-reglerna.

Idag råder stor brist på personal med rätt kompetens i alla sektorer på arbetsmarknaden. Arbetsgivare söker med ljus och lykta efter barnmorskor, It-tekniker, specialistsjuksköterskor, lärare, socialsekreterare och ingenjörer. Dessa bristyrken har det gemensamt att de kräver högre utbildning och ofta någon form av vidareutbildning. Med dagens skattesystem får 40 procent av de heltidsarbetande tjänstemännen en marginalskatt som innebär att de får behålla mindre än hälften av en löneökning. Långt fler hamnar där när de gör en extra insats eller tar på sig ett större ansvar på jobbet. Självklart är många fler aspekter viktiga för att lösa kompetensförsörjningen, såsom tillgänglighet till vidareutbildning och en bra arbetsmiljö. Men skattesystemet är inte obetydligt för människors val under karriärens gång.

Det råder stor osäkerhet om den ekonomiska utvecklingen på både kort och lång sikt. Ett som är säkert är dock att de svårigheter som finns med kompetensförsörjning såväl i det privata näringslivet som i välfärden snarast kommer att skärpas. Behoven av omställning och utveckling kommer att öka och resurser för att finansiera offentliga åtaganden kommer vara knappa och behöver säkras långsiktigt.

Slutsatsen är att behovet av en samlad översyn av skattesystemet har ökat påtagligt, samtidigt som hela mandatperioden gått förlorad i tid. Sedan förra valet har ett flertal rapporter med skisser på hur en skattereform skulle kunna se ut presenterats. Bland annat från Finanspolitiska rådet, Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi, ESO och nu senast från Studieförbundet Näringsliv och samhälle, SNS. Samtliga pekar på behovet av ett mer enhetligt och effektivt skattesystem och utgör goda avstamp för ett mer detaljerat arbete i en utredning. Det behövs ett mer grundligt genomarbetat underlag, med beräkningar, konsekvensanalyser och regelförslag som är mer omfattande än vad som är möjligt att ta fram på annat sätt än genom det statliga utredningsväsendet.

TCO varken tror på eller eftersträvar politisk enighet om alla skatter för alltid. Det måste vara ett område för olika politiska prioriteringar. Däremot kan en samlad skatteöversyn ligga till grund för en bred parlamentarisk överenskommelse om huvudprinciperna för skattesystemet och ett ramverk att hålla fast vid.

Oavsett vilken regering som tillträder efter valet i september bör denna starta mandatperioden med att tillsätta en utredning vars resultat kan utgöra underlag för en bred politisk överenskommelse för långsiktigt stabila spelregler i skattesystemet. Ett skattesystem som gynnar jobb och företagande och därmed säkrar välfärdens långsiktiga finansiering.

Bild på Karin Pilsäter

Samhällsekonom

Karin Pilsäter