Onödigt snålt tillskott till välfärden kan bli en dyrköpt läxa

Det ekonomiska läget inför 2024 är både svårbedömt och osäkert. Framför oss finns risker, men också möjligheter. Då är det extra viktigt med mycket skarpa prioriteringar. TCO vill trygga välfärdens finansiering över den ekonomiska svackan och säkra den viktiga omställningsreformen genom utbildningssatsningar och fungerande hantering av omställningsstudiestödet. Båda är centrala förutsättningar för klimatomställningen.

Otillräckligt stöd till välfärden

Tillskottet i generellt stöd till kommuner och regioner är visserligen omfattande, 10 plus 3 miljarder. Men det är långt ifrån tillräckligt. Samtidigt ser prognoserna redan för 2025 bättre ut. Nu måste både kommuner och regioner ändå dra i nödbromsar och ta fram osthyvlar. Det betyder med stor sannolikhet en hel del personalminskningar.

Samtidigt är kompetensförsörjningen, att få människor att utbilda sig, jobba och stanna kvar i välfärdens tjänster en av de största frågorna för kommuner och regioner. De sjuksköterskor, lärare, socialsekreterare som nu riskerar bli av med jobbet kommer med stor sannolik inte vara intresserade att komma tillbaka. Arbetsmiljö och arbetsförutsättningar för de som blir kvar riskerar bli mycket besvärliga, och kunna leda till ohälsa vilket ytterligare kan försvåra bemanningen. Kortsiktiga besparingar kan bli långsiktigt dyrköpta.
Välfärdens yrken är kvinnodominerade, de negativa effekterna för personalen drabbar därmed kvinnor mer än män.

Vi vill samtidigt betona att om kommuner och regioner i stället tar finansministern på orden och utnyttjar ”flexibiliteten” i ekonomistyrningen genom att använda resultatutjämningsreserv och åberopar synnerliga skäl, ja då faller också regeringens argument för att hålla igen. Det som åberopas är ju att större anslag till kommuner och regioner skulle blåsa på inflationen.

Utbildning för omställning

Det är positivt att regeringen bygger ut yrkesutbildningen genom yrkesvux och yrkeshögskolan, där satsningarna också är varaktiga. Det är viktigt med långsiktiga planeringsförutsättningar, den endast ettåriga satsningen på platser inom yrkesvux riskerar att gå om intet då utbildningar inte hinner komma igång.
Att flaskhalsarna för omställningsstudiestödet kan lösas är också viktigt. Handläggningen behöver fungera bättre, det är centralt för helheten i de nya omställningsavtalen.

Det var också hög tid för regeringen att komma loss med etableringsjobben, där parterna på arbetsmarknaden också dragit ett tungt och viktigt lass för att de ska bli verklighet

I sammanhanget viktigt också att betona betydelsen av de yrkesinriktade arbetsmarknadsutbildningarna inom arbetsmarknadspolitiken.

Skattereform?

Om klimatomställningen underlättas genom insatser för kompetensförsörjningen, så försvåras den genom insatser som sänkta skatter på drivmedel. Det är inte billigare bensin som kommer leda till att klimatmålen nås.

Under 2024 kommer taket för RUT- och ROT att separeras, och ROT-avdraget ökas då till sammanlagt 75 000 kronor per person. Skälet sägs vara att främja sysselsättningen i byggsektorn tillfälligt.

Som överbryggning när nyproduktion av bostäder störtdyker känns köksrenovering eller utbyggnad av altanen som en rätt perifer åtgärd.

Regeringen har i stort sett kvittat indexuppräkningen av statlig inkomstskatt mot att förstärka jobbskatteavdraget. Flera andra skattefrågor läggs också i budgetpropositionen. Några som konsekvenser av att inkomstskatterna är så röriga att inte ens Finansdepartementet kan hålla reda på och göra rätt.
Det som dock lyser med sin frånvaro är en ambition att se över skattesystemet. Det skulle behövas.