Samling för en ny skattereform

Under en lång tid har det varit tydligt att Sverige behöver en skatteöversyn. Behovet har också aktualiserats av den senaste tidens politiska utspel och samtalsklimat. Vi befinner oss i en tid som tycks vara upp- och nedvända världen. Politisk populism och att kunna ha ett svar på motståndarens angrepp i debatten verkar prioriteras framför ideologiska utgångspunkter och tidigare ställningstaganden. Partier som tidigare inte förordat skattesänkningar gör det nu. Indexering av brytpunkten för statlig inkomstskatt, där en höjning ska ske automatiskt, blev föremål för politisk debatt och för politiskt beslut trots att det är en del av skattesystemets funktion.

Det politiska samtalet är polariserat och breda överenskommelser, parlamentariska utredningar, eftertanke och en genuin vilja att komma överens lyser tyvärr med sin frånvaro. Detta trots att förmåga att komma samman och lösa svåra problem är något som värderas högt av många väljare. Och trots att partierna nu kan ligga närmare varandra i sak än vad debatten ger sken av. Exempelvis föreslår nu både Socialdemokraterna och Moderaterna allmänna skattesänkningar. Det borde kunna borga för ett bättre samtalsklimat, inte minst kring behovet av en gemensam översyn av vilka principer och riktlinjer som ska råda inom skattesystemet.

Det har gått drygt 30 år sedan den förra större skattereformen arbetades fram av dåtidens politiker. De grundläggande principerna är fortsatt giltiga, men tiden då var en helt annan. Ingen visste vad internet var, klimatförändringarna uppfattades inte som ett akut hot och Sverige hade ännu inte blivit medlemmar i EU. Kinas position på världsmarknaden var en helt annan än den är idag. Kort sagt, mycket har hänt sedan dess. Nu är klimatförändringarnas konsekvenser överhängande, digitalisering och AI har påverkar världen liksom globaliseringen och vi har en demografisk utmaning som behöver adresseras.

Förändringarna i omvärlden har lett till att hundratals justeringar har gjorts i skattesystemet som tillsammans med inrikespolitiska överväganden inneburit ett lappande och lagande i systemet. Det har dels varit motiverat av förändringar i verkligheten och i vår omvärld, dels av nya prioriteringar, önskemål och krav. Motstridiga synsätt har fått genomslag vid olika tidpunkter. Men detta har lett till att systemet blivit ett svåröverskådligt lapptäcke och att människor har svårt att veta vad som gäller. Det i sig utmanar de viktiga principerna som skattesystemet vilar på, nämligen tillit, förutsägbarhet, långsiktighet och transparens. Vilket också är grunden för skatteuttagets legitimitet och för människors vilja att betala skatt.

Skattepolitiken är och ska vara föremål för ideologi och olika politiska viljor, men det är också ett system som måste fungera, vara pålitligt och robust för att människor ska kunna planera sin tillvaro. Det är också därför det behöver finnas bred parlamentarisk samsyn kring dess grundläggande funktionssätt. Vi som samhälle står inför stora utmaningar som behöver lösas och skattesystemet måste klara av att hantera nya frågor, så som hur klimatomställningen kommer in i systemet. Samtidigt som det fortsatt måste vara lönsamt att arbeta, utbilda sig, anstränga sig och att ta ansvar.

Vi menar att tiden för detta nu är mogen och uppmanar politiker att i denna ekonomiska vinter använda de svåra tiderna som ett tillfälle att tina frostiga och frusna relationer partier emellan. Den långsiktiga ambitionen bör vara att hitta gemensamma principer som skattesystemet kan vila på så att frågan kan hanteras på ett sätt som bidrar till tillit både till systemet i sig och mellan människor. Vi föreslår två konkreta åtgärder som politiken, oavsett samtalsklimat och egen skattepolitik borde kunna enas kring.

1. Genomför ett skattepolitiskt kunskapsunderlag. Ett första steg vore att regeringen tillsätter en expertutredning med uppdrag att ta fram underlag och förslag till reformering av skattesystemet samt vilka principer och riktlinjer som där ska råda. Arbetet behöver utgå från de nya förutsättningar och behov som vi har att förhålla oss till, såsom klimatomställning, den demografiska utvecklingen och digitalisering för att ta några exempel. Ett sådant kunskapsunderlag kan ligga till grund för och skapar förutsättningar för en kommande bred parlamentariska överenskommelse.

2. Bygg in en granskningsmekanism. Om det övergripande målet är att genomföra en skatteöversyn bör det också finnas tankar på hur skattesystemets funktion kontinuerligt kan utvärderas. Med inspiration från dels Regelrådet, dels Finanspolitiska rådet och ambitionen att underlätta och ge vägledning gällande hur skattesystemet fungerar och vilka konsekvenser eventuella justeringar får för helheten. Syftet ska vara att vårda reformen när den väl kommer och förslagsvis avge årliga rapporter om hur skattesystemet har utvecklats i förhållande till mål och principer i reformarbetet.

Vi befinner oss just nu i ett svårt ekonomiskt läge, inflationen är fortsatt hög och familjer och företag får bära stora kostnadsökningar som kommit mycket snabbt. Inflationen har dessutom visat sig vara tuff att bekämpa, lågkonjunkturen rullar in och kortsiktiga problem måste lösas. Men det måste vara möjligt att samtidigt höja blicken och titta längre fram.

Skattesystemets struktur är en avgörande fråga för jobb och tillväxt, hur välfärden ska finanserias, försvar och rättsväsende. Dess funktion förutsätter stabilitet och därför behöver en skattereform ha ett brett parlamentariskt stöd. Allt var inte bättre för, men en sak som är säker är att det politiska samtalet och viljan att kompromissa och komma överens i svåra frågor, det fanns det mer av förr, och det hoppas vi dagens politiker kan ta till sig och arbeta vidare med.

Therese Svanström, ordförande för TCO

Läs artikeln i Dagens Industri.