Påskägg kan vi fixa själva

Idag lämnade regeringen 2025 års ekonomiska vårproposition. Tanken har varit att där visa på den långsiktiga inriktningen på den ekonomiska politiken, men den ambitionen har politiken lämnat bakom sig. 

I stället för att dra ut de långa linjerna och peka ut de viktiga reformerna, är de ekonomiska riktlinjerna mer ett upprepande av gamla talepunkter och en statistisk redovisning.  

April månad har förvandlats till en strid ström av utdelade politiska påskägg, alla ska ha godis även om det bara är småsmulor. I stället för den långa sikten är fokus helt och hållet på vårändringsbudgeten, alltså justeringar i årets statsbudget. 

För lite kan omsättas i praktisk nytta

Först kommer statsrådens olika pressträffar om tillskott till än det ena, än det andra behjärtansvärda ändamålet. Ibland är det rimligt men ofta är det ”för sent och för lite” för att kunna omsättas i praktisk nytta. 

Visst är det viktigt att satsa 250 av Arbetsförmedlingens miljoner på sommarjobb 2025 i kommuner med hög arbetslöshet. Men, innan berörda kommuner får veta att de är berörda, och med hur mycket, kommer sommaren sannolikt redan vara över. 

Och 50 miljoner ytterligare för 2025 till skolsociala team, det räcker säkert till ett team i ett halvår i en skola – i var tionde kommun. Om det nu går att anställa kuratorer, specialpedagoger och socialsekreterare på korttidskontrakt.  Nu väntar vi på oppositionens motsvarande pärlband av påskägg fyllda med låtsasmiljoner presenterade i samma jakt på en notis i media.

Krav ställs på långsiktig finansiering

Samtidigt står vi mitt i en synnerligen både allvarlig och turbulent tid, när vi alla som mest behöver ett politiskt ledarskap som pekar ut vägen framåt i stället för att förespegla att det finns enkla lösningar på svåra problem.

Det säkerhetspolitiska läget ger behovet av en kraftfull utbyggnad av det militära och civila försvaret som därmed behöver såväl finansieras som kompetensförsörjas. Den demografiska utvecklingen och behov av stärkt kvalitet i välfärden ställer krav på tillräcklig och långsiktigt förutsägbar finansiering av välfärden liksom kompetensförsörjning.  

Klimatomställningen behöver förstärkas, och arbetet med klimatanpassning likaså. Även detta behöver långsiktiga finansieringsförutsättningar liksom människor med kompetens att göra jobbet.

Reformer behövs inom utbildning och omställning

Just nu står Sverige i ett läge med hög arbetslöshet, men samtidigt bland de högsta sysselsättningsnivåerna internationellt sett och redan nu en stor arbetskraftsbrist inom breda områden. Det är därför helt centralt för såväl framtidens kompetensförsörjning som finansieringen av de offentliga åtagandena, att långsiktiga reformer för utbildning, vidareutbildning och omställning på jobbet och ett hållbart arbetsliv genomförs. 

- Vi vill se ett utbildningssystem som både säkerställer kompetensförsörjningen och ger möjlighet till omställning och vidareutbildning genom hela arbetslivet. 

- Vi vill se mer utbildning i arbetsmarknadspolitiken, och mer arbetsmarknad i utbildningspolitiken. 

- Vi vill se att möjligheterna att arbeta hela livet med hälsan i behåll, även i kvinnodominerade branscher, blir mycket bättre.  

Svarar ni upp på den utmaningen, Svantesson och Damberg?

Påskäggen kan vi köpa själva. 

Therese Svanström, ordförande TCO

Läs artikeln i Dagens industri