Therese Svanströms tal vid Polisförbundets kongress 2026

Kära kongressombud, förtroendevalda och fackliga vänner i Polisförbundet, 

Tack för att jag får vara med er ikväll, på den bästa delen av en kongress: festen! Och jag kommer till er direkt från Helsingfors, där den samlade nordiska fackföreningsrörelsen haft kongress och när de hörde att jag skulle vidare till Polisförbundets kongress bad de mig skicka sina varmaste hälsningar till er alla!  

Klockan är över tio. Ni har ägnat dagen åt motioner, yrkanden och diskussioner. Jag förstår att ni vid det här laget kanske helst vill se ett mycket kort middagstal och jag ska göra mitt bästa för att verkställa den önskan. Men, samtidigt – ni får lite skylla er själva som bjöd in mig och det finns några viktiga saker jag vill säga till er.  

Fackliga kongresser är något kraftfullt: människor från olika delar av landet tar med sig sina kollegors erfarenheter från arbetsplatsen, prövar sina idéer mot varandra och bestämmer vilken väg förbundet ska ta.  

Kanske landar ni inte i vilken region som är den bästa, men här i kväll kan ni i alla fall lyfta till bordsgrannen vad som är så speciellt med just er.  

Demokrati sker inte en gång vart fjärde år i allmänna val, som vi just varit med om. Demokrati sker i vardagen, på arbetsplatser och i civilsamhället. Och NI har nu utför demokratiarbete hela dagen och har som förbund dessutom en styrka som väcker respekt långt utanför er egen organisation. Över nio av tio poliser är medlemmar. Jag vågar som TCOs ordförande säga att många av era systerförbund skulle bli mycket glada om de kunde säga det. Några skulle nog till och med beställa tårta. 

Siffran är imponerande. Men det mest imponerande är allt arbete bakom den. Samtalen med en ny kollega. Förtroendevalda som tar ett svårt möte. Människor som driver en fråga vidare även när det hade varit enklare att släppa den. 

En hög organisationsgrad uppstår inte av sig själv. Den byggs på arbetsplatserna, varje dag. 

Och den gör skillnad. När Polisförbundet talar om polisers arbetsmiljö, villkor och möjligheten att utvecklas i yrket, då lyssnar människor också utanför polisen, inte minst beslutsfattare. Ni bidrar med kunskap om vad beslut faktiskt innebär för dem som ska utföra arbetet. 

Det behövs. För i samhällsdebatten är steget ibland förvånansvärt kort från ”polisen borde göra mer” till en ny lista över allt polisen ska hinna före lunch. 

Ni påminner om att uppdrag måste hänga ihop med människor, kompetens och rimliga villkor. Det är en viktig röst, och ni har varit uthålliga med att göra den hörd. 

Vi som arbetar med facklig påverkan vet hur det går till.  

Man tar fram ett gediget underlag.  

Man träffar beslutsfattare.  

Man förklarar. Man förklarar igen. Kanske på dialekt. I mitt fall Dalmål då. 

Och när någon till slut säger ”vilken intressant tanke”, då förklarar man en gång till, för säkerhets skull. 

Det kräver både tålamod och övertygelse att få till förändring. Detta har ni minst sagt gott om.   

En kongress handlar om att fatta beslut för en framtid som ingen av oss känner i detalj. Tekniken förändras. Brottsligheten förändras. Kraven på beredskap förändras. 

Visst vore det bekvämt om det fanns en motion som kunde avgöra hur de kommande femton åren blir. Den skulle sannolikt få många yrkanden om tillägg och leda till en lång debatt. 

Men jag tror att ni gör det viktigaste man kan göra: samlar dem som kan verksamheten, tar framtidsfrågorna på allvar och ser till att medlemmarnas perspektiv finns med när vägen framåt formas. 

Det är också därför Polisförbundet betyder så mycket för oss i TCO. Ni kommer med erfarenheter från ett yrke som hela samhället är beroende av. Och ni bidrar med ett perspektiv som gör vår gemensamma röst starkare. 

TCO uppgift är att samla den kraften. Att lyfta frågor som förbunden kan driva längre och mer kraftfullt tillsammans och se till att tjänstemännens kunskap och villkor får plats i de stora samhällsbesluten.  

Det arbetet blir bättre när Polisförbundet är en del av det. 

Jag ska snart infria mitt löfte om ett kort anförande. Men först vill jag återvända till era tre ledord för kongressen: framtid, gemenskap och beredskap. 

Framtiden kräver att vi vågar tänka längre än till nästa beslut. Och att vi TROR på den. Tillsammans KAN vi skapa en framtid att längta till.  

Gemenskapen gör att vi orkar se helheter och driva frågorna också när resultaten dröjer.  

Och beredskap handlar, bland mycket annat, om att i en osäker omvärld veta vad man kan göra för att navigera rätt. 

Här i rummet finns många som tar ansvar för sina kollegor, samtidigt som era medlemmar varje dag tar ansvar för andras trygghet. Det är värt att stanna upp inför en stund. 

Jag är stolt över att vara en del av en facklig gemenskap där Polisförbundet är en viktig kugge i vårt gemensamma hjul. Jag ser mycket fram emot att fortsätta samarbetet med Katharina, hela förbundsstyrelsen och alla er för att bygga ett starkare och bättre Sverige.  

Tack för att jag fick vara med på kongressens bästa del. Nu fortsätter vi göra jobbet tillsammans.  

Skål för er världens bästa Polisförbund!