Tre nya rapporter: Rätt förutsättningar viktiga för ett längre arbetsliv

Pensionsmyndigheten
Den 18 november kom Pensionsmyndighetens rapport Blev det som du tänkt dig? En studie bland 70–75-åringar. Rapporten bygger på en enkätstudie, som också kombinerats med kvalitativa djupintervjuer.

Pensionsmyndigheten har ställt frågor om vilka råd dagens 70–75 åringar vill ge till blivande pensionärer. Bland de viktigaste märks:

• Ha ett eget sparande i någon form – så tidigt som möjligt
• Gå i pension/ta ut din pension så sent som möjligt
• Arbeta längre

I övrigt uppmanas blivande pensionärer att göra en ekonomisk kalkyl, ta reda på om man omfattas av kollektivavtal, ta ut tjänstepensionen på lång tid samt skaffa sig fritidsintressen.

ISF
Den 24 november publicerade ISF rapporten Tidig och sen pensionering, som bygger på en enkätstudie med personer i ålder 65 till 76 år, vilken genomförts av forskare vid Linnéuniversitetet på uppdrag av ISF.  I rapporten jämförs personer som gått i tidig respektive sen pension.

ISF visar att arbetslivsfaktorer och sociodemografiska faktorer har stor påverkan på valet av pensionstidpunkt. Ofta sammanfaller de olika faktorerna, det är exempelvis relativt mer vanligt att kvinnor och personer med låg utbildning har påfrestande arbetsförhållanden.

Däremot har pensionsinformation mindre effekt på när man går i pension. Flertalet respondenter kände sig åtminstone ganska välinformerade om sin pension, men bara en liten grupp, sex procent, angav att informationen påverkade pensionsbeslutet.

Delegationen för Senior Arbetskraft
Delegationen för Senior Arbetskraft publicerade sitt slutbetänkande Äldre har aldrig varit yngre – allt fler kan och vill arbeta längre den 30 november. I betänkandet görs en genomgång av seniorers arbetskraftsdeltagande och sysselsättning, utträde och pensionsbeslut.

Utträdesåldern, det vill säga den ålder då man lämnar arbetslivet, har ökat med cirka två år sedan slutet av 1990-talet, till 63,6 år för kvinnor och 64,6 år för män 2018. Åldersgränser i lagar och andra regler påverkar besluten och 65-årsnormen är fortfarande stark. Det är också fortfarande en något högre andel som går före än efter  65.

Av de förvärvsaktiva i åldern 65 år och äldre arbetar en majoritet deltid. Ungefär en tredjedel i åldern 65–74 år är företagare. Därutöver är en del kombinatörer, det vill säga de förvärvsarbetar både som anställda och som företagare.

Slutsatser
I samtliga tre rapporter visar resultat och slutsatser att låg inkomst, låg utbildning, påfrestande arbete och dålig hälsa samvarierar och leder till tidig pensionering, låg livslön och därmed låg pension. Den som har högre inkomst och god utbildning kan däremot tänka sig arbeta längre upp i åren, vilket ger högre livslön och därmed också högre pension.

Men i alla tre publikationer framhålls också att fler äldre skulle kunna och vilja arbeta längre upp i åren – med rätt förutsättningar:

• En bra arbetsmiljö – såväl fysiskt som psykosocialt – genom hela arbetslivet
• Möjligheter till kompetensutveckling, vidareutbildning och omställning – genom hela arbetslivet
• En positiv attityd från arbetsgivare gentemot äldre arbetstagare
• Möjligheter att anpassa arbetstiden

Det är också viktigt att notera, att om inget görs så riskerar klyftorna mellan olika grupper av pensionärer att öka, mer än skillnaderna mellan olika kategorier arbetskraft.

Om pensionsrelaterade åldersgränser höjs behöver förutsättningarna  ovan komma till för att fler ska kunna arbeta längre. Samtidigt måste noteras att om 60 procent av tidigare lön ska vara ett riktmärke för en rimlig nivå på den allmänna pensionen, så är de höjningar av åldersgränserna som pensionsgruppen föreslår inte tillräckliga, utan även pensionsavgifterna och övriga avsättningar till den allmänna pensionen behöver höjas.

Dessa slutsatser är inte nya, utan har framförts av arbetstagarparterna i flera sammanhang, såsom remissvar och i TCOs pensionspolitiska program (2019).