Ge a-kassa till studenter som söker jobb

För att underlätta övergången mellan högre utbildning och arbete bör studenter omfattas av arbetslöshetsförsäkringen. Det skulle ge incitament för fler att söka sig till högre utbildning vilket är nödvändigt för omställningen på arbetsmarknaden.

De flesta studenter vill börja jobba direkt efter examen. För många innebär det att den sista terminen blir mycket slitsam, eftersom det ofta krävande arbetet med att färdigställa ett examensarbete ska kombineras med jobbsökande. Denna belastning skapar varken förutsättningar för ett bra avslut på studierna eller en bra start på yrkeslivet. För att studenterna ska kunna fokusera på att avsluta sin utbildning, och därefter hitta ett jobb som motsvarar utbildningen, behöver de marginaler i sitt jobbsökande. Det bästa sättet att skapa marginaler är genom att erbjuda ett tidsbegränsat inkomstskydd för de studenter som inte får arbete direkt efter examen.

Att införa ett studerandevillkor i arbetslöshetsförsäkringen bidrar till att fler söker sig högre utbildning. Dessutom ökar sannolikheten att man får ett jobb som man har utbildat sig för, det gynnar både individen men också samhällsekonomin,. Ett nytt regelverk skulle kunna utgå från det tidigare studerandevillkoret som togs bort 2007 men göras än mer träffsäkert. Det tidigare studerandevillkoret omfattade även ungdomar som slutfört gymnasial utbildning, men för den gruppen gjorde inte arbetslöshetsersättningen att de fick mer kvalificerade jobb. Det är dock mer angeläget att examinerade från eftergymnasial nivå har tid på sig att söka kvalificerade jobb.

Ett studerandevillkor kan utformas på olika sätt. TCO och SFS föreslår gemensamt att en examen från ett studiemedelsberättigat eftergymnasialt utbildningsprogram (högskola eller yrkeshögskola), eller yrkesprogram från folkhögskola, kvalificerar för rätt till maximalt grundbelopp på idag 365 kronor per dag. Det ska gälla för de sökande som inte uppfyller arbetsvillkoret. Villkoret ska bygga på kontroll av jobbsökande inom ramen för försäkringens kontrollfunktion, men med rätt för den sökande att begränsa sitt sökområde till arbete i den bransch som man har utbildning för.

Ersättningsperioden föreslås begränsas utifrån vad som kan antas vara en rimlig tid för att söka arbete. Det tidigare studerandevillkoret var begränsat till tre månader, vilket kan vara en utgångspunkt även i framtiden. Ett normalt år utan coronapandemi har tre av fyra studenter varaktigt arbete tre månader efter examen. För var fjärde student tar det alltså längre tid att få ett varaktigt arbete, och dessförinnan är de antingen arbetslösa eller har tillfälliga jobb. Vi tror att fler hade fått ett varaktigt kvalificerat jobb snabbare om de kunde fokusera mer på jobbsökandet.

En väl fungerande arbetslöshetsförsäkring är en central del av förmågan till omställning på arbetsmarknaden. En brist som finns i dagens lagstiftning är att för få kan kvalificera sig för att få ersättning. Syftet med det föreslagna studerandevillkoret är att ge unga människor som slutfört sina studier möjlighet att kunna etablera sig på arbetsmarknaden. När samhället investerar i utbildning behöver studenterna också ges förutsättningar och tid att hitta ett jobb där de kan få så stor nytta av utbildningen som möjligt. Från ett samhällsekonomiskt perspektiv är det en förlustaffär när människor som investerat i utbildning tar ett arbete som ligger lång från den förvärvade kompetensen. Det är därför värt att ge människor förbättrade möjligheter att söka jobbet där deras utbildning verkligen kommer till nytta.

Therese Svanström, ordförande TCO 
Linn Svärd, vice ordförande, SFS

Läs artikeln på unt.se (låst artikel)