StartFakta och politikA-kassa

Svenska folket förtjänar en...

Svenska folket förtjänar en a-kassa värd namnet

A-kassa

Debattartikel

2021-07-06

Mer än hälften tycker att ersättningen vid arbetslöshet ska ligga på ett europeiskt genomsnitt. Verkligheten är en annan. Sverige ligger i botten vid en jämförelse av ersättningen vid arbetslöshet och är sämst av de nordiska länderna, skriver Therese Svanström, ordförande TCO i Göteborgsposten.

I en nyligen genomförd undersökning av Novus, på uppdrag av TCO, uppger 53 procent av de yrkesarbetande att Sveriges ersättningsnivå vid arbetslöshet borde ligga på europeiska genomsnittet. Vid en jämförelse med övriga EU-länder hamnar Sverige snarare i botten, på 21a plats. Vid en jämförelse med övriga Norden hamnar Sverige sist. 

För att kunna jämföra länderna används uppgifter från OECD över ett hushåll som består av två vuxna och två barn, 4 respektive 6 år gamla. De båda vuxna är 40 år gamla och har löner motsvarande landets medellön. Den ene vuxne blir arbetslös. Den vuxne som blir arbetslös antas ha arbetat utan uppehåll sedan 19 års ålder och ha rätt till full arbetslöshetsersättning. Hushållets nettoersättning den andra månaden som den ena vuxna är arbetslös jämförs med hushållets nettoinkomst före arbetslösheten, det vill säga när båda vuxna arbetar. Hushållet antas inte få några andra bidrag eller liknande. Det vill säga det enda som påverkar hushållets nettoersättning är lön, a-kassa samt beskattningen av dessa i respektive land.

Ersättningen är för låg

A-kassan var tänkt att ge 80 procent av tidigare lön om man blir arbetslös. Men arbetslöshetsförsäkringen kompenserar inte längre för inkomstbortfall. För de flesta tjänstemän motsvarar ersättningen bara 50–60 procent av den tidigare lönen. Det tillfälligt höjda taket i a-kassan, från 910 till 1200 kronor, har gjort att något fler, 2 av 10 i stället för 1 av 10 av de heltidsarbetande tjänstemännen skulle få 80 procent av tidigare lön från a-kassan om de blev arbetslösa.

För en person kan ett bra inkomstbortfallsskydd vid arbetslöshet innebära mycket. Det kan vara skillnaden mellan att behöva flytta och att kunna koncentrera sig på att hitta ett nytt arbete. Ekonomisk trygghet vid arbetslöshet fungerar också som en automatisk stabilisator för ekonomin. Efterfrågan kan hållas uppe även när många blir arbetslösa och en snabb nedgång på bostadsmarknaden kan undvikas.

Välfärden levererar inte

A-kassan ska fungera som en omställningsförsäkring. Den ska garantera individens trygghet vid arbetslöshet så att hen kan ägna sin fulla kraft åt att hitta ett nytt jobb. I ett land som Sverige är det en självklarhet att det är så vi ska ha det. Den som blir av med jobbet ska inte behöva sälja sin bostad eller bil under den korta tid som det tar att på nytt få en anställning.

Ökat stöd för höjd ersättning

Den som arbetar förväntar sig att det finns ett tillförlitligt stöd om man blir arbetslös. Varannan yrkesarbetare tror att Sverige har de högsta ersättningarna i EU, det visar undersökningen som Novus gjort för TCO.

Undersökningen visar att det finns ett ökat stöd bland de yrkesarbetande för en högre ersättning. I valet mellan påståendena ”Hellre sämre ersättningar för arbetslösa för att det ska få dem mer motiverade att jobba” och ” Hellre bra ersättning för arbetslösa så att de kan leva drägligt under tiden som de försöker komma tillbaka till arbetslivet” så väljer 44% ”bra ersättningar” jämfört med 26% föredrar ”sämre ersättningar”. Motsvarande undersökning som gjordes av Novus för tre år sen, på uppdrag av TCO, visar att det nu finns ett ökat stöd hos allmänheten för att vilja ha ”bra ersättningar”.

Det finns en stark förväntan bland svenskarna att välfärden kan leverera när man behöver den som bäst. Det betyder tillräcklig ekonomisk trygghet för den begränsade period när man står utan jobb. Pandemin har gjort bristerna i trygghetssystemen uppenbara, men problemen kommer att finnas kvar om inget görs. Vi kommer alltid leva med förändringar som skapar dynamik på arbetsmarknaden. Digitalisering, automatisering och klimatfrågan kräver att vi har alltid har förmågan att ställa om och i en omställning blir a-kassan central.

Vår undersökning visar tydligt att fler som arbetar föredrar hög ersättning än låg ersättning vid arbetslöshet – och stödet för denna uppfattning ökar. Oavsett vilken regering som styr Sverige är det uppenbart att det bland väljarna finns ett stort stöd för att låta det tillfälligt höjda taket i arbetslöshetsförsäkringen ligga kvar även efter årsskiftet 2022–2023. Därefter bör regering och riksdag, för att undvika att inkomsttryggheten gradvis urholkas, fatta beslut om att indexera taket så det följer löneutvecklingen.

Bild på Therese Svanström

TCO:s ordförande

Therese Svanström