Dags att välja väg – för så här kan vi inte ha det

Försäkringskassan visar i sin nya lägesrapport att sjukskrivningar på grund av stressrelaterad ohälsa har ökat med hela 21 procent mellan september 2019 och september 2025, från 23 600 personer till 42 000 personer.  I september 2025 stod kvinnor för 79 procent av dem som var sjukskrivna på grund av stressrelaterad psykiatrisk diagnos. Hela 88 procent av dem som är sjukskrivna på grund av stress anger att deras arbete har bidragit till sjukskrivningen. I rapporten konstaterar också Försäkringskassan att det finns stora arbetsmiljöproblem inom kvinnodominerade kontaktyrken inom omsorg, vård och skola, där sjukfrånvaron också är generellt mycket hög.

Ta ansvar för drägliga arbetsvillkor

Försäkringskassans generaldirektör Nils Öberg säger i en kommentar på SVT att den psykiska ohälsan, främst inom kontaktyrken inom välfärden, har etablerats på en hög nivå och att det inte tycks ske några förändringar över tid trots att det är just inom dessa yrken som kompetens och erfarenhet behövs för att upprätthålla en bra välfärd. För att komma till rätta med detta måste de stora offentliga arbetsgivarna ta sitt ansvar för drägliga arbetsvillkor även om det kräver resurser och uthållighet, för ”så här kan vi inte fortsätta ha det”, som Öberg uttrycker det.

Försäkringskassans lägesrapport visar på en välkänd problembild. När Socialförsäkringsminister Anna Tenje bjöd in till samtal om sjukfrånvaron inom offentlig sektor i höstas lyftes samma kopplingar mellan sjukfrånvaro på grund av stress och briser i arbetsmiljö och arbetsvillkor upp. Försäkringskassans rapport diskuterar också att arbetsmiljön behöver förbättras, men där behoven är som störst görs lite med hänvisning till Arbetsmiljöverkets undersökningar om brister i arbetsmiljön som är särskilt framträdande inom många s.k. kontaktyrken inom välfärden. Som Nils Öberg konstaterar i sin kommentar kostade stressrelaterad psykisk ohälsa nära 10 miljarder under 2024. Det är pengar som skulle göra stor skillnad om de istället investerades för bättre arbetsvillkor inom välfärden.

God arbetsmiljö ger högre produktivitet

Samtidigt är en bättre arbetsmiljö och ett effektivare arbetsmiljöarbete inte enbart en arbetsgivarfråga. Det är en strategisk samhällsfråga, som hör hemma på den nationella politiska agendan. En god arbetsmiljö leder, utöver minskat lidande och lägre kostnader för sjukfrånvaro, till högre produktivitet vilket gynnar samhället i stort. Snart väntas regeringens nya arbetsmiljöstrategi ”En arbetsmiljöstrategi för ett förändrat arbetsliv” 2026 - 2030 träda i kraft. Den blir ett viktigt verktyg för regeringen i styrningen av en progressiv arbetsmiljöpolitik med fokus på ett hållbart, hälsosamt och tryggt arbetsliv.

För till syvende och sist handlar det om ett politiskt vägval mellan två alternativ: ett där kostnaderna för kommuner och regioner hålls nere genom fortsatt ohållbar arbetsmiljö och slimmade organisationer inom välfärden medan kostnaderna för sjukfrånvaron förblir hög, och ett alternativ där regioner och kommuner – åtminstone tillfälligt – kan få högre kostnader för att säkerställa att det finns rätt bemanning och en långsiktigt hållbar arbetsmiljö medan kostnaderna för sjukfrånvaron gradvist sjunker.

Bryt den negativa spiralen – få trygga medarbetare

Vi får hoppas att våra politiker på samtliga nivåer – det vill säga kommunal, regional och nationell nivå - till sist har modet att ta steget från det första alternativet till det andra. Vi får då också hoppas att vi som väljare förstår och accepterar att detta på kort sikt kan innebära en kostnad, men på längre sikt bryta den negativa spiralen med allt högre sjukfrånvaro som i sin tur leder till en alltmer pressad arbetssituation som ytterligare driver på sjukfrånvaron. Istället kan vi få en välfärd med trygga medarbetare som stannar kvar och bidrar med sin kompetens och erfarenhet. Ett sådant steg skulle också vara i linje med regeringens arbetsmiljöstrategi med mål om ett hållbart och hälsosamt arbetsliv, med förbättrad organisatorisk och social arbetsmiljö och minskad psykisk ohälsa och stressrelaterade problem i arbetslivet.