EU-förslaget om minimilöner är mycket problematiskt

Arbetsrätt, EU

Blogg

2020-10-28

Tidigare idag presenterade EU-kommissionen ett förslag till direktiv om minimilöner, där man har försökt göra undantag för den svenska partsmodellen. Borde vi inte vara nöjda då? Nej, för fortfarande kvarstår de grundproblem som parterna i Sverige länge varnat för. Och dessutom saknar EU rätt att lagstifta i frågor som rör lön. Så arbetet fortsätter för att förhindra ett EU-direktiv, samtidigt som vi driver på för en rad andra åtgärder som kan stärka kollektivavtalens roll runt om i Europa.

Tidigare idag presenterade EU-kommissionen ett förslag till direktiv om minimilöner, ”Directive on Adequate Minimum Wages in Europe”. TCO har i det längsta försökt övertyga kommissionen att inte lägga fram något lagförslag – helt enkelt för att EU inte har rätt att lagstifta i frågor som rör lön. I flera remissvar, brev till kommissionsordförande Ursula von der Leyen och i direkta samtal med ansvarige EU-kommissionären Nicolas Schmit har vi också förklarat att politisk inblandning i lönesättningen – oavsett vilken form den tar – riskerar att skada den kollektivavtalsmodell vi har i Sverige och knappast heller kommer att leda till bättre villkor i de länder där lönerna är som lägst.

Faktum är att vi har haft viss framgång i vårt påverkansarbete. I det lagförslag som just lagts fram har man försökt att skapa undantag för Sverige och andra länder som inte har lagstadgade minimilöner. Samtidigt fokuserar direktivet på att öka kollektivavtalstäckningen runt om i EU. Så kommissionen har lyssnat och nog gjort ett allvarligt försök att tillmötesgå oss så långt som möjligt.

Men borde vi inte vara nöjda då? Nej, för trots kommissionens försök så kvarstår de grundproblem som parterna i Sverige och Danmark länge varnat för. Dels att politiken genom lagstiftning blandar sig i det som parterna bättre löser själva. Och dels att det som kan se vettigt ut i en lagtext sedermera kan tolkas på ett annat sätt av EU-domstolen, när domstolen tolkar direktivet enligt dess huvudsakliga syfte. Flera artiklar i direktivet är problematiska, och de garantier Sverige får för att bibehålla vårt välfungerande system, håller helt enkelt inte juridiskt. Och det är ju precis av den här anledningen som ”löneförhållanden” är undantagna från de områden som EU får reglera.

Så vad händer härnäst? Nu skickas förslaget till EU-parlamentet och ministerrådet, där man påbörjar arbetet i olika spår. Där har den svenska regeringen en grannlaga uppgift att försöka skapa en ”blockerande minoritet” tillsammans med likasinnade länder, i syfte att få kommissionen att blockera förslaget. I Europaparlamentet hoppas vi att svenska parlamentariker bildar opinion i sina respektive partigrupper och i ansvarigt utskott för att förslaget inte ska resultera i lagstiftning.

Dessutom inleds vad som kallas för ”subsidiaritetsprövning”, en process som kommer att bli viktig just i det här fallet. Det innebär att de nationella parlamenten i de 27 medlemsländerna ska ta ställning till om förslaget strider mot närhetsprincipen – alltså regeln om att beslut ska fattas på lägsta möjliga nivå. Om nio parlament lämnar ett ”gult kort” så måste kommissionen ompröva förslaget. Går man ändå vidare så kan förslaget stoppas genom ett tillräckligt antal röster i rådet eller Europaparlamentet.

För TCO så är subsidiaritetsfrågan solklar i det här fallet. EU ska nämligen bara vidta en åtgärd om målet med åtgärden inte kan uppnås av medlemsländerna själva, och om det bättre kan uppnås på EU-nivå. Eftersom modellerna för lönesättning skiljer sig så pass kraftigt mellan de olika EU-länderna så säger det sig självt att det är varje land som på egen hand bäst ser till att hantera frågan om lägstalöner. Tillsammans med LO och SACO kommer TCO därför att jobba för att ledamöterna i riksdagens arbetsmarknadsutskott påverkar sina kollegor i andra länder för att kunna flagga upp tillräckligt många ”gula kort”.

Så arbetet fortsätter för att förhindra ett direktiv kring minimilöner, samtidigt som vi driver på för andra, mer effektiva åtgärder för att stärka partssamverkan och kollektivavtalens roll runt om i EU-länderna. För ökade lägstalöner behövs på många håll i Europa, men dit når vi inte genom EU-lagstiftning.

Här är några av våra förslag:

  • En ny EU-fond för social dialog, som kan bidra till att utveckla oberoende och effektiva system för partssamverkan i de EU-länder där det behövs.
  • En ”Ombudsman för social dialog” som kan bevaka uppbyggnad och utveckling av system för partssamverkan i olika medlemsländer.
  • Gör partssamverkan till en del av EU:s rekommendationer till medlemsländerna i Europeiska planeringsterminen.
  • Stärk upphandlingsdirektivet så att reglerna tydligare främjar kollektivavtalstäck
Bild på Oscar Wåglund Söderström

Internationell chef

Oscar Wåglund Söderström