StartFakta och politikArbetsrätt

Europeiska kommissionens...

Europeiska kommissionens förslag till direktiv om förbättrade arbetsvillkor på digitala plattformar

Arbetsrätt, EU

Remissvar

2022-01-14

Syftet med det föreslagna direktivet är att förbättra arbetsvillkoren för personer som utför plattformsarbete. TCO ställer sig bakom direktivförslagets övergripande mål, dvs. att personer som utför plattformsarbete ska ha goda arbetsvillkor. På den svenska arbetsmarknaden skapas goda arbetsvillkor i första hand genom att arbetsmarknadens parter förhandlar och träffar kollektivavtal. Det är därför mycket viktigt att ett EU-direktiv om plattformsarbete är flexibelt och inte hindrar tillämpning av nationella regler, kollektivavtal och arbetsmarknadssystem.

Syftet med det föreslagna direktivet är att förbättra arbetsvillkoren för personer som utför plattformsarbete. Kommissionens förslag innehåller bland annat regler om sysselsättningsstatus (”employment status”), algoritmisk verksamhetsledning (algorithmic management”), insyn i plattformsarbete (”transparency on platform work”) samt rättsmedel och säkerställande av efterlevnaden av bestämmelserna (”remedies and enforcement”).

TCO lämnar följande synpunkter.

  • TCO ställer sig bakom direktivförslagets övergripande mål, dvs. att personer som utför plattformsarbete ska ha goda arbetsvillkor. På den svenska arbetsmarknaden skapas goda arbetsvillkor i första hand genom att arbetsmarknadens parter förhandlar och träffar kollektivavtal. Det är därför mycket viktigt att ett EU-direktiv om plattformsarbete är flexibelt och inte hindrar tillämpning av nationella regler, kollektivavtal och arbetsmarknadssystem.

  • Det är positivt att direktivförslaget inte innehåller regler om en s.k. tredje kategori av arbetsutförare eller någon direkt reglering av arbetstagarbegreppet som sådant. Det är dock angeläget med klargöranden av direktivförslagets närmare innehåll och rättsföljder i flera delar. Det gäller framför allt bestämmelserna i art. 4 och 5 i direktivförslaget om rättslig presumtion och möjligheterna att motbevisa presumtionen.

  • Den rättsliga presumtionens tillämpningsområde och funktion är i flera delar otydlig. Som TCO uppfattar förslaget kan presumtionen få effekter för alla personer som utför arbete via 2(3) sådana plattformar som uppfyller förutsättningarna enligt art. 4.2 i direktivförslaget, även personer som är ”genuina” uppdragstagare eller egenföretagare.

  • Det är vidare otydligt vilka rättsområden som den rättsliga presumtionen ska tillämpas inom. TCO kan inte förstå direktivförslaget på något annat sätt än att presumtionen är avsedd att tillämpas och få genomslag även inom andra rättsområden än det arbetsrättsliga, exempelvis i socialförsäkringsrättsliga och skatterättsliga ärenden.

  • Det kan bland annat mot denna bakgrund konstateras att direktivförslaget egentligen inte innehåller någon materiell reglering av arbetsvillkor. Direktivförslaget och den rättsliga presumtionen ska i stället innebära en aktivering av redan befintliga arbetsrättsliga och sociala rättigheter, till exempel enligt det s.k. arbetsvillkorsdirektivet (direktiv (EU) 2019/1152). Det kan därför ifrågasättas om art. 153.1 b) i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (FEUF) är korrekt rättslig grund för direktivförslaget.

  • Det är därutöver otydligt i vilken utsträckning direktivförslagets rättigheter och skyldigheter ska gälla för personer som utför plattformsarbete men som inte är arbetstagare. Direktivets tillämpning på och följder för ”genuina” uppdragstagare och egenföretagare måste klargöras och analyseras för att ställning ska kunna tas till de angivna rättsliga grunderna för direktivförslaget samt relationen till kommissionens kommande riktlinjer om kollektiva avtal för s.k. ”solo self-employed persons”.

  • Användningen av algoritmer och artificiell intelligens kan innebära utmaningar och risker på hela arbetsmarknaden. Dessa utmaningar och risker är inte begränsade till plattformsekonomin specifikt, vilket även EU-kommissionen påpekar. TCO noterar att kommissionen beskriver frågorna som särskilt framträdande i plattformsekonomin. TCO uppfattar att kommissionens avsikt är att reglerna ska ses som ett första steg till en allmän reglering av algoritmisk verksamhetsledning och övervakning. Förslaget bör därför analyseras och bedömas inte endast utifrån att de kan komma att gälla inom plattformsarbete, utan även med utgångspunkt i att liknande regler kan bli generellt tillämpliga på arbetsmarknaden. En särskilt viktig fråga att analysera och värna i sammanhanget är arbetsmarknadsparternas utrymme att reglera denna typ av frågor i kollektivavtal. 3(3)

  • Reglerna om algoritmisk verksamhetsledning i direktivförslaget bör bedömas i förhållande till EU[1]kommissionens förslag till förordning om harmoniserade regler om artificiell intelligens. Klargöranden mellan förslaget till AI-förordning och det aktuella direktivförslaget behöver göras, både ur ett EU- och ett nationellt perspektiv. För TCO:s inledande ståndpunkter på förslaget till AI-förordning hänvisas till TCO:s remissvar av den 24 juni 2021.

  • TCO anser sammanfattningsvis att direktivförslaget rymmer en rad frågor av generell och principiell karaktär för arbetsmarknaden och ur ett avtals- och modellperspektiv. Det är angeläget att regeringen har en nära dialog med arbetsmarknadens parter, inklusive de avtalsslutande parterna, under förhandlingen. I bilaga till detta yttrande redovisar TCO vissa frågeställningar kring direktivförslagets närmare innehåll.

Läs yttrandet här

Jurist

Jens Lidén