Ibland är enda sättet att få stopp på ett missförhållande att slå larm till media

Arbetsrätt

Blogg

2022-10-21

I veckan dömdes två anställda på ett vårdbolag för att ha utsatt ett vårdbiträde för repressalier för att hon slagit larm i media om hur smittskyddsfrågorna hanterades under pandemin. Det är en välkommen dom eftersom det ibland inte finns något annat sätt att stoppa missförhållanden än att vända sig till en journalist. Vårdbiträdet använde sig av det skydd som finns i lagen om meddelarskydd i vissa enskilda verksamheter. Men det finns också ett starkt skydd för runt 5 miljoner på arbetsmarknaden att larma internt med den nya visselblåsarlagen, skriver TCO:s jurist Lise Donovan.

I tisdags (18 oktober) dömdes två anställda på ett privat äldre- och omsorgsboende i Stockholm för att ha brutit mot lagen om meddelarskydd i offentligt finansierade verksamheter inom vård, skola och omsorg när ett vårdbiträde slog larm i media om bristande rutiner kring hanteringen av covidsjuka på ett äldreboende. De två anställda dömdes till dagsböter för att de ingripit mot vårdbiträdet på ett sätt som strider mot lagen. Det är ett viktigt avgörande eftersom det är första gången lagen prövas.

Även lagen om skydd för personer som rapporterar om missförhållanden (visselblåsarlagen) kommer att kunna prövas framöver. Runt 5 miljoner som jobbar omfattas av den lagen. Men det är inte helt lätt att förstå vad man får och inte får göra.

Vad ska man göra om man ser oegentligheter eller något annat konstigt på jobbet? Det finns lite olika vägar att gå. Det beror bland annat på var man arbetar, vilken typ av problem det är och framför allt vad man själv vill göra. För att göra det lättare att göra rätt har TCO tagit fram en handbok för visselblåsning.

Som anställd har man unik insyn

Ofta har man som anställd en unik insyn i den verksamhet man arbetar i. Genom anställningsavtalet finns det en lojalitetsplikt gentemot arbetsgivaren som kan innebära att man måste agera. Är man till exempel ensam på arbetsplatsen och det börjar brinna eller ett rör springer läck, ja då måste man göra något, till exempel tillkalla hjälp för att begränsa skadan. Men det finns en gråzon om vad man måste göra i de mindre akuta och uppenbara situationerna.

Men oftast är det man upptäcker inte så akut. Det kan vara något som inte riktigt verkar stå rätt till. För de flesta är det i ett sådant läge naturligt att ta upp frågan med sin chef eller sin fackliga representant, och oftast undersöks saken då av arbetsgivaren och åtgärdas vid behov.

Men ibland går det inte lika lätt. Ledningen kanske inte vill lyssna eller så är ledningen redan medveten om missförhållandet, men vill inte, av ett eller annat skäl, åtgärda det. I andra fall kan det kännas obehagligt att ta upp en fråga på arbetsplatsen särskilt om man är orolig för att arbetsgivaren ska reagera negativt och kanske vara hotfull eller våldsam.
I dessa lägen har man förmodligen gjort det som kan begäras av en anställd, men man kan också välja att gå vidare med saken och, beroende på hur man gör det, kan man få skydd av lagen om man skulle utsättas för repressalier.

Meddelarskydd – sedan 2017 omfattas fler arbetstagare

Jobbar man för det allmänna, alltså i staten, i en region eller kommun har man enligt grundlagen rätt att direkt, utan att ens prata med sin chef, kontakta till exempel en tidning och berätta om saker som pågår i den verksamhet man arbetar. En motsvarande rättighet har en privatanställd som arbetar i verksamheter inom vård, skola och omsorg, om de är finansierade av skattemedel. I de lägena har man lagens skydd och det kallas meddelarskydd. Skyddet består framför allt av att arbetsgivaren inte får efterforska vem som tagit kontakten och inte heller straffa personen för att man kontaktat media. Meddelarskyddet i privat verksamhet tillkom 2017 genom en särskild lag. Fram till nyligen hade denna särskilda lag aldrig prövats i domstol.

Första gången lagen om meddelarskydd i privat verksamhet prövas

Men nu har alltså ett fall som uppkom under coronapandemin våren 2020 på Sabbatsbergsbyns äldre- och omsorgsboende i Stockholm bedömts av domstol. Ett vårdbiträde som arbetade på boendet upptäckte att hennes arbetsgivare inte hanterade smittskyddsfrågorna så som det beskrevs på hemsidan och i den information som gavs till de anhöriga. När de boende blev sjuka i covid-19 och började dö kontaktade hon en kvällstidning som skrev om de brister som hon upplevde fanns i företagets verksamhet. Tyvärr, och felaktigt, gav arbetsgivaren vårdbiträdet en skriftlig erinran för detta och företaget påstod att hon hade brutit mot sina skyldigheter i anställningsavtalet ”genom illojalitet mot företaget på grund av vissa falska yttranden som har skadat” företaget. Men tingsrätten har nu konstaterat att detta var fel. Två av företagets representanter har dömts till dagsböter för att de ingripit mot vårdbiträdet på ett sätt som strider mot lagen om meddelarskydd i vissa enskilda verksamheter. Detta är ett mycket välkommet besked. Domen som kan överklagas har dock ännu inte vunnit laga kraft.

Visselblåsning – så kan alla slå larm

Ett sätt som alla anställda, alltså även de som arbetar i övriga privata sektorn, kan slå larm på är att använda sig av visselblåsarlagens regelverk. För att få skydd av lagen måste det föreligga missförhållandet som är av allmänintresse. Lagen ger då skydd bland annat mot hindrande och repressalier från arbetsgivarens sida. En annan förutsättning för att få skydd är man har följt lagens alla formaliaregler. Till exempel ska man som huvudregel först rapportera missförhållandet till sin arbetsgivare enligt de rutiner som finns på arbetsplatsen och sedan invänta återkoppling inom tre månader. Vid akuta händelser finns det särskilda regler. En del av denna lags regler är tyvärr ganska krångliga. Vi på TCO har därför tagit fram en handbok för att underlätta för den som funderar på att visselblåsa. Handboken riktar sig huvudsakligen till förtroendevalda på TCO:s medlemsförbund men vi hoppas att den även kan vara till hjälp för enskilda anställda som överväger att visselblåsa. Förutom att läsa vår handbok kan man alltid kontakta sin fackliga företrädare på arbetsplatsen och få hjälp. Handboken och dess fördjupning finns tillgänglig på TCO:s webbplats.

Bild på Lise Donovan

Jurist

Lise Donovan