Ny visselblåsarlag beslutad - nu krävs utbildningsinsatser om lagen ska göra skillnad

Onsdagen den 29 september beslutade riksdagen om en ny lag om skydd för personer som rapporterar om missförhållanden. Den nya lagen kommer att ersätta den nuvarande visselblåsarlagen. Anledningen till den nya lagen är att den nuvarande visselblåsarlagen inte lever upp till det EU-direktiv som måste vara genomfört i Sverige senast i december.

Det finns flera positiva delar i den nya lagen, bland annat kommer lagen nu att ge skydd för fler personkategorier. Det är inte bara arbetstagare och inhyrda som omfattas, utan även till exempel arbetssökanden, praktikanter, volontärer och andra som utför arbete under någon arbetsgivares ledning, och dessutom ingår de som bistår någon i dessa personkategorier vid rapporteringen.

En annan bra sak är att det inte kommer att krävas lika hög tröskel för att få skydd. Det räcker med att det är ett missförhållande (och alltså inte längre ett allvarligt missförhållande) som man larmar om, detta under förutsättning att det också finns ett allmänintresse av att information om detta missförhållande kommer fram.

Tyvärr kommer den nya lagen varken att vara lättare att läsa eller att förstå än den nu gällande lagen, snarare tvärtom. EU-direktivet som ligger till grund för lagen är mycket detaljerat och komplext och därför är även lagen det. Dagens 11 paragrafer blir sextio i den nya lagen, vilket innebär att information och utbildning blir en central fråga.

TCO har påbörjat ett arbete med att ta fram en användarvänlig digital handbok som är tänkt som stöd för både fackliga företrädare som ska ge rådgivning till medlemmarna och kanske förhandla och ingå kollektivavtal med arbetsgivare, och för TCO-förbundens medlemmar som överväger att visselblåsa och som vill göra det på rätt sätt. Handboken ska vara klar i början av februari 2022.

Den nya lagen kommer att gälla hos både offentliga och privata arbetsgivare, precis som i dag. Liksom i dag kommer huvudregeln vara att man först ska rapportera till sin arbetsgivare innan man går externt. Men om visselblåsaren har meddelarskydd enligt grundlagen eller speciallagen för vård, skola och omsorg så kan hen även i fortsättningen direkt vända sig till media!

Det kommer självklart även framöver att vara helt ok att prata med sin fackliga företrädare om missförhållanden på arbetsplatsen. Antingen kan man då komma överens om att frågan kan tas vidare inom det reguljära fackliga arbetet på arbetsplatsen, eller så kvalificerar sig saken för att omfattas av visselblåsarlagens regelsystem och då kan man välja att i stället larma arbetsgivaren genom en intern larmkanal. Fackets rådgivande funktion när det gäller frågan om medlemmen har möjlighet få skydd av lagen när hen slår larm kommer sannolikt att bli viktigare nu med den nya lagen.

Den nya lagen ställer dessutom krav på att alla arbetsgivare med 50 arbetstagare eller fler ska inrätta särskilda interna rapporteringskanaler. När väl sådana kanaler är på plats måste visselblåsaren använda dem, och göra det på rätt sätt, för att omfattas av det rättsliga skyddet i lagen. Den som larmat internt kommer sannolikt även att behöva hjälp från sin fackliga organisation att bedöma när, vart och hur hen kan gå vidare med sitt larm om arbetsgivaren inte skulle agera med anledning av det första larmet. Att detta blir rätt är viktigt för att kunna fortsätta behålla skyddet mot repressalier.

En sak som har blivit bättre med den nya lagen är att det finns möjligheter för arbetsgivare och fackförbund att ingå kollektivavtal om de delar av lagen som avser interna larmkanaler. De kan anpassa de interna rapporteringsrutinerna efter de lokala förhållandena och branschförutsättningarna. Om parterna blir involverade och förhandlar och kanske ingår kollektivavtal om detta så kommer de att bli väl förtrogna med regelverk och rutiner, vilket kommer att ge bättre förutsättningar för att saker och ting ska bli rätt vid ett framtida larm.

För det här med att göra rätt är viktigt, och det gäller för båda parter, och det finns tyvärr redan en rad exempel på hur okunnighet om lagen skadar.

Om en arbetsgivare inte känner till sina anställdas rättigheter när de larmar om missförhållanden i verksamheten riskerar arbetsgivaren att trampa rejält i klaveret bland annat med anklagelser om illojalitet och sedan behöva "pudla" offentligt och dessutom betala skadestånd till visselblåsaren. Om en arbetstagare inte känner till hur hen ska gå till väga vid visselblåsningen så riskerar hen att göra fel och därmed förlora skyddet mot repressalier och ansvarsfriheten.

Slutsatsen är alltså att den nya visselblåsarlagen har flera positiva aspekter, men att det kräver information och utbildning för att det ska användas och hanteras på rätt sätt, både för fackliga företrädare, arbetsgivare och de som visselblåser.