Tydliga regler om integritet i arbetslivet behövs

Arbetsplatsen är sedan länge ett ställe där en mängd uppgifter om oss som individer samlas in. Inpasseringar och inloggningar i system registreras liksom uppgifter om sjukfrånvaro och vård av sjuka barn. I samband med rekrytering sker tester och arbetsgivare begär utdrag från belastningsregistret, drogtester genomförs och kameraövervakning blir allt vanligare både i samhället och på våra arbetsplatser. Allt detta sker dessutom i ett sammanhang där arbetstagarens beroendeförhållanden till arbetsgivaren ofta gör det svårt eller omöjligt att säga nej.

Samtidigt som digitala verktyg kan underlätta vårt arbete så innebär de också att fler personuppgifter, ibland känsliga sådana, skapas, lagras och behandlas. En statlig utredning uppmärksammade häromåret riskerna med att stora mängder data om arbetstagare hanteras i flera led och lagras i molntjänster utomlands. Även om den svenska arbetsmarknaden ofta präglas av en stor tillit mellan arbetsgivare och arbetstagare finns möjligheter till nära övervakning ofta inbyggda i IT-systemen.

Mycket av den kontroll och övervakning som sker i arbetslivet är motiverad och ofta önskvärd även ur den anställdes perspektiv. IT-system behöver vara driftsäkra och skyddade mot intrång. Alkohol- och drogtester som görs av säkerhetsskäl i verksamheter där misstag kan få farliga konsekvenser för liv och hälsa är trygghet både för allmänheten och för anställda. Den lag som säger att personer som arbetar med barn ska kunna visa upp utdrag ur belastningsregistret kom till med stöd från lärarnas fackliga organisationer. Men det måste finnas tydliga regler som bestämmer av vilka skäl och på vilket sätt kontroll och övervakning får ske. Det finns inte idag.

Rättsläget är tyvärr komplext och i stort sett oreglerat. Exempelvis arbetsgivares möjligheter att av arbetssökande eller anställd kräva utdrag ur Försäkringskassans eller polisens register, ställa integritetskränkande frågor vid arbetsintervjuer eller genomföra medicinska undersökningar eller alkohol- och drogtester på privatanställda.

Frågan om personlig integritet i arbetslivet har utretts flera gånger på uppdrag av regeringar av olika kulör. Inget har dock hänt, och det finns ett stort behov av lagstiftning. Motiverade åtgärder måste utföras på sätt som minimerar intrånget i den personliga integriteten och går att skilja från integritetskränkande åtgärder. Lagstiftningen måste omfatta både privat och offentlig sektor och gå att anpassa till olika branscher genom kollektivavtal.

I veckan som gick lyfte TCO därför frågan om integritet i arbetslivet på DN debatt där vi vänder oss till arbetsmarknadsminister Eva Nordmark, justitieminister Morgan Johansson och IT-minister Anders Ygeman och kräver att en utredning om en lag om personlig integritet i arbetslivet tillsätts – och att tidigare arbete som gjort används för att snabbt hitta lösningar.

Tydliga regler om personlig integritet i arbetslivet skyddar inte bara arbetstagarnas personliga sfär. Det är också en förutsättning för att skapa den tillit som gör att vi gärna bejakar fördelarna med digitala arbetssätt och förtroende för den kontroll och övervakning som är nödvändig för att skapa ett säkert arbetsliv och hindra olyckor.