Angiverilagen – vad händer nu?

Den 26 november lämnade utredaren Anita Linder över betänkandet Vissa åtgärder för stärkt återvändandeverksamhet till migrationsminister Johan Forsell. Det som bland annat skulle innehålla förslag på hur informationsplikt för offentliganställda kan införas. Där TCO och många andra aktörer varit starkt kritiska eftersom vi såg risk för bland annat att förslaget skulle strida mot yrkesetiken hos flera professioner, försämra tilliten i samhället och utvidga skuggsamhället.

Förslaget: 6 myndigheter får utökade skyldigheter att rapportera till Polisen

Utredningen föreslår att sex myndigheter får utökade skyldigheter att rapportera vissa uppgifter till Polismyndigheten när det för den utlämnande myndigheten finns anledning att anta att en viss utlänning saknar rätt att vistas i Sverige. Uppgifterna kan till exempel vara en persons identitet, var en person kan lokaliseras eller kontaktuppgifter.

Skyldigheten föreslås gälla följande myndigheter:

• Arbetsförmedlingen
• Försäkringskassan
• Kriminalvården
• Kronofogdemyndigheten
• Pensionsmyndigheten
• Skatteverket

Utredningens förslag innefattar alltså enbart statliga myndigheter och skyldigheten riktar sig till myndigheten och inte till den enskilda tjänstemannen. Vilka funktioner inom myndigheterna som ska ansvara för att utöva uppgiftsskyldigheten kommer att behöva konkretiseras inom respektive myndighet, till exempel i arbetsordningar.

Hälso- och sjukvården, skolan och socialtjänsten omfattas inte av en uppgiftsskyldighet över huvud taget – men formellt sett är det inte att betrakta som undantagna. De omfattas snarare inte av de föreslagna lagändringarna i utlänningslagen.

Vad innebär det nytillkomna att myndigheterna ska rapportera på eget initiativ?

Uppgiftsskyldighet finns redan i dag enligt utlänningslagen- och förordningen för vissa myndigheter. Men i nuvarande regelverk handlar det oftast om att myndigheter ska lämna uppgifter ”efter begäran”. I utredningsförslaget tillkommer några nya myndigheter och framför allt införs att myndigheterna ska lämna uppgifterna ”på eget initiativ”.

Det finns idag en otydlighet kring vad det kan innebära såväl för myndigheten som den enskilda tjänstemannen. Det är därför en av de frågorna som TCO fortsätter att följa och utreda.

Hur har utredningen resonerat?

Utredningen har gått efter följande kriterier när de valt ut vilka myndigheter som ska få en utökad uppgiftsskyldighet:

1. Myndigheten ska ha tillgång till sådana uppgifter om utlänningar som inte har rätt att vistas i Sverige, som de verkställande myndigheterna (Polismyndigheten, Migrationsverket och Säkerhetspolisen) typiskt sett behöver för att bedriva ett effektivt arbete med att verkställa avlägsnandebeslut och för att motverka olovlig vistelse.
2. Myndigheten ska ha möjlighet att identifiera att den har tillgång till uppgifter som de verkställande myndigheterna typiskt sett behöver.
3. En utökad uppgiftsskyldighet ska inte på ett generellt plan riskera att leda till orimliga effekter för enskilda eller strida mot ömmande värden.

Hälso- och sjukvården, skolan och socialtjänsten är samhällsfunktioner som kan förväntas ha tillgång till och kunna identifiera de i utredningen aktuella uppgifterna. Men en uppgiftsskyldighet bedöms för dessa samhällsfunktioner vara svårt att förena med deras uppdrag samt medföra hälsorisker, att barn går miste om sin rätt till utbildning och att barn inte får tillgång till det skydd som socialtjänsten utgör. Utredningen har därför bedömt att det leder till orimliga effekter för enskilda.

Hur ställer sig TCO till förslagen?

Utredningen förefaller ha gjort ett gediget arbete. Det är bra att man tycks ha lyssnat på det motstånd och den sakkunskap som lyfts från fackförbund, arbetsgivarorganisationer och civilsamhället

I förslaget ligger skyldigheten att rapportera uppgifter på myndigheten. En farhåga vi har är att det kan bli svårt att veta när skyldigheten att rapportera uppgifter till Polismyndigheten inträder för en enskild tjänsteman.

En annan farhåga är att det blir otydligt vad som ska inkluderas i ”anledning att anta” att en utlänning inte har rätt att vistas i Sverige. Här ser vi risk både för diskriminering och att det blir otydligt för en enskild tjänsteman.

Ytterligare regler för tjänstemän – ett mönster

De senaste åren har det kommit flera utredningar om olika förslag om informationsöverföring mellan myndigheter med olika syften. Det kan vara svårt för statliga myndigheter, kommuner och regioner att implementera och ha koll på alla nya skyldigheter och all information som ska rapporteras samt för mottagande myndigheter som ska ta emot dessa uppgifter. Här ser vi en tydlig risk för ineffektivisering i förvaltningen.

Vad händer nu?

TCO kommer analysera förslaget noga tillsammans med de fackförbund som har medlemmar som berörs och skicka in ett remissvar på betänkandet.