En av de viktigaste drivkrafterna för Trump och despoter av hans karaktär är att skapa rädsla. För framtiden och för varandra. Att hitta enkla syndabockar för vems felet är att vi har stora utmaningar som vi måste lösa gemensamt. Arbetslöshet, kriminalitet, klimatkris, krig. Alltid finns det en grupp som kan uppfattas mer skyldig än andra till världens elände. Migranter är vanligast, hbtq-personer en annan grupp, kvinnor en tredje. Stora utmaningar, allt från klimatkris till bristande jämställdhet och mångfald viftas bort som icke relevanta.
Människovärdet har devalverats. När en svensk regering i dag uttrycker att medborgarskap ska värderas olika beroende på om du är född i landet eller inte. Och när man hyllar det faktum att ingen längre vill komma till vårt land som flykting eller invandrare gör man det med stor stolthet, som en seger. Och – blir inte emot sagd av särskilt många på den politiska kartan. Då har vi ett demokratiskt problem.
”Människovärdet vi fordra tillbaka, kämpa för rättvisa frihet och bröd.” Så lyder raden i en av arbetarrörelsens mest kända kampsånger. Gäller den viljeinriktningen fortfarande? Och gäller det alla? Eller är vi nöjda nu när de löntagare som avsågs decennier tillbaks fått det väsentligt bättre?
Vilket parti ska den som flytt från krig och katastrofer för att finna människovärdet, den egna försörjningen och känna sig välkommen och behövd i landet rösta på i dag egentligen?
Nationalism har aldrig byggt ett land starkt. Det har däremot jämlikhet och tillit till staten och till varandra. Det är dags att sluta ägna merparten av den politiska debatten åt enbart problemformulerande som inte sällan leder till ett onyanserat svartmålande av Sverige. Det är dags att bygga ett samhälle med stark tillhörighet och dags för politiken att formulera visioner och berätta om vilket samhälle vi tillsammans ska åstadkomma.
Utmaningarna är som bekant många, men det finns lösningar.
I ett läge medden demografiska utmaning som gör att vi föder allt färre barn kommer frågan om arbetskraft att vara helt central. Varför fokuserar vi då på begrepp som missmatchning istället för att beskriva vad vi vill nå – kanske full sysselsättning? Och vilka verktyg vi tror leder oss dit på mest rationellt sätt.
Jobb med schysta villkor riskerar att försvinna
Ja, klimatomställningen är en utmaning och den ska ske rättvist. Men vilken rättvisa kommer med en utebliven omställning för att ängsliga politiker inte orkar peka ut färdriktningen? Vi riskerar att jobb med schysta villkor försvinner, nya sjukdomar som sprids alltid drabbar sämst ställda grupper, migration till följd av att platser på jorden bli obeboeliga som slår hårdast mot utsatta grupper. Klimatomställningen är en möjlighet, att göra det vi tidigare i Sverige varit bäst på – bejaka forskning och teknisk utveckling och nya och bättre sätt att producera tillväxt och välfärd.
Martin Luther King samlade,i en tid utan internets möjlighet, att nå ut till 250 000 personer på The mall i Washington. Inte för att berätta att ”I have a plan” utan för att berätta att ”I have a dream”. Det finns inte snabba lösningar på komplexa problem – politiken måste våga säga det och agera efter det. Det gäller såväl i majoritet som i opposition. Beteenden smittar, när du som politiker orkar och vågar vara långsiktiga trots att det kanske smärtar just den dagen, blir det svårare för andra att slå ner på dig med snabba lösningar. Visioner och reformer måste kombineras och de måste orka vara långsiktiga.
TCO representerar 1,2 miljoner löntagare på svensk arbetsmarknad. De är samhällsbärare på många sätt. De vill vara med och bidra till ett bättre Sverige, både på jobbet och fritiden. De är trötta på polarisering, svartmålning och de ser konsekvenserna av det i form av ökat hat och hot i sina professioner. De vill känna att ledande politiska företrädare bär en tro. På en framtid att längta till. På möjligheterna att uppfylla sina bästa stämningars längtan.
Therese Svanström, ordförande för TCO