Bra att backa Danmark!

I höstas antogs det s.k. minimilönedirektivet av ministerrådet och Europaparlamentet. Direktivet innehåller regler om bland annat kollektivavtalsförhandlingar om lönesättning och lagstadgade minimilöner.

TCO, liksom övriga arbetsmarknadens parter, har varit kritiska till initiativet av flera skäl och lagstiftningsarbetet kring minimilönedirektivet har vållat stor diskussion och debatt.

EU har inte behörighet att lagstifta om löneförhållanden och föreningsrätt

Det framgår av EU-fördragen att EU inte har behörighet att lagstifta om löneförhållanden och föreningsrätt. Vidare kräver lagstiftning som handlar om att företräda och kollektivt tillvarata arbetstagarnas och arbetsgivarnas intressen ett särskilt lagstiftningsförfarande. Det särskilda förfarandet innebär bland annat att det krävs enhällighet i rådet för att fatta beslut om sådan lagstiftning.

Vår uppfattning är att det finns goda skäl för dessa begränsningar av EU:s lagstiftningsbehörighet. Frågor om löneförhållanden, föreningsrätt, företrädarskap och kollektivt tillvaratagande är helt centrala delar i de nationella arbetsmarknadsmodellerna och viktiga att värna för att respektera arbetsmarknadsparternas självständighet. Det gäller inte minst i Sverige, där arbetsmarknadens parter har ett stort ansvar för lönebildningen utan statlig inblandning. Löneförhållanden och föreningsrätt har därför ansetts omfattas av medlemsstaternas behörighet på det socialpolitiska området inom EU-samarbetet.

Minimilönedirektivet utmanar dessa principer. Vi är också bekymrade för att direktivet i ett längre perspektiv kan underminera begränsningarna i fördragen och ytterst den svenska arbetsmarknadsmodellen.

Viktigt att stödja Danmarks ogiltighetstalan

Förra veckan väckte Danmark en så kallad ogiltighetstalan mot minimilönedirektivet i EU-domstolen. Det innebär att Danmark kräver att EU-domstolen ska ogiltigförklara direktivet på grund av det strider mot EU-fördragen. TCO:s inställning är att Sverige bör göra en så kallad intervention i målet vid EU-domstolen till stöd för Danmarks talan. En intervention innebär att Sverige formellt går in och stödjer Danmark i målet. Förutom att en intervention på det viset skulle betyda att Sverige står upp för de principer som EU-fördragen innebär, medför en intervention även att Sverige får insyn och ett visst inflytande i målet.

Mot denna bakgrund är det mycket välkommet att biträdande arbetsmarknadsminister Paulina Brandberg nu har meddelat att den svenska regeringen kommer att göra en intervention i målet vid EU-domstolen. Vi följer utvecklingen noggrant. Det är viktigt att regeringen har en nära dialog med arbetsmarknadens parter i det fortsatta arbetet.