FN:s, Europarådets och EU kommissionens åtaganden mot strukturell rasism: är det nu det händer?

I slutet av juni i år antog Europarådets 47 medlemsstater rapporten ”Bekämpning av afrofobi /anti-svart rasism i Europa” och skapar därmed historia. Den svenske riksdagsledamoten Momodou Malcolm Jallow, som är huvudrapportör påpekar att ”Svarta människor upplever systematisk diskriminering i nästan alla områden av det offentliga livet, inklusive tillgång till anställning, utbildning och hälso- och sjukvård”. Parlamentsledamöterna uppförde en rad åtgärder och uppmanade regeringarna att ta itu med strukturell diskriminering - inklusive sysselsättning, politik, polisarbete, tillgång till rättsväsende, varor och tjänster, hälso- och sjukvård, bostäder och utbildning.

Combating Afrophobia, or anti-Black racism, in Europe (coe.int)

Samma vecka uppmanade FN till att Stater måste vidta "omedelbar åtgärd" mot systemisk rasism som drabbar svarta människor. Michelle Bachelet, FN: s högkommissionär för mänskliga rättigheter sa vid publiceringen av milstolpsrapporten om rasism att "Status quo är ohållbart, systemisk rasism behöver ett systemiskt svar. Det finns idag en viktig möjlighet att uppnå en vändpunkt för jämlikhet och rättvisa mellan raser."(raser som sociala konstruktioner menas här)

Rapporten från högkommissionären gjordes på begäran av rådet om FN: s mänskliga rättigheter och uppmanar FN staterna att "anta åtgärder som mobiliserar alla offentliga makter" i planer med "tillräckliga resurser". Rapporten Det strävar efter en “transformativ  strategi för att ta itu med rasismens fortsatta påverkan idag”. Rapporten syftar till att förvandla möjligheter till ett mer systemiskt svar från regeringar för att ta itu med rasism i världen och att alla länder måste titta på sina egna förflutna och metoder för att bedöma hur de ska gå vidare.

A/HRC/47/53 - E - A/HRC/47/53 -Desktop (undocs.org)

TCO välkomnar att arbetet mot rasism har fick en nystart inom EU med handlingsplanen 2020–2025. Den tar avstamp i att det inte är tillräckligt att vara emot rasism utan vi måste arbeta aktivt emot det och att rasdiskrimineringen i våra länder är ett misslyckande i att upprätthålla EU:s värderingar. Den innehåller bland annat planer att stärka lagstiftningen, att använda återhämtningsinstrument i EU-budgeten för att motverka rasdiskriminering i arbetslivet och i samhället. Medlemsländer uppmanas att anta nationella handlingsplaner och använda alla de tillgängliga instrument och initiativ som EU erbjuder för att uppnå målen. På nationell nivå förväntas alla medlemsländer att utveckla nationella handlingsplaner mot rasism & rasdiskriminering till slutet av 2022. Kommissionen kommer att lägga fram en första rapporten om framstegen vid slutet av 2023.

Brittiska Trade Union Congress (TUC) kräver obligatorisk rapportering om löneskillnader kopplade till etnicitet. I ett brev till ministerkabinettens minister Michael Gove, poängterar TUC,  Confederation of British Industry (CBI) och jämställdhets- och mänskliga rättighetskommissionen, att nya krav skulle bidra till att uppmärksamma löneskillnader och brist på minoritetsrepresentation i ledande befattningar, och förhoppningsvis stimulera arbetsgivare till att agera. TUC menar att det måste vara obligatoriskt för att förbättra transparensen och åstadkomma omfattande förändringar på arbetsmarknaden.

"Vi ber regeringen att göra det obligatoriskt för arbetsgivare att rapportera om löneskillnader kopplat till etnicitet och bygga på den framgångsrika ram som redan finns för kön", står det i brevet.

"Alla förtjänar chansen att trivas på jobbet och att ha ett anständigt, säkert jobb de kan bygga ett liv på, men den sorgliga verkligheten är att ras även i dag fortfarande spelar en viktig roll för att bestämma människors lön och karriärutveckling. ” tillägger TUC:s generalsekreterare Frances O'Grady.

Länsstyrelsen fick i juli 2020 ett regeringsuppdrag att utveckla arbetet mot rasism på arbetsmarknaden inom ramen för den nationella planen mot rasism. I uppdraget ingår att öka kunskapen och medvetenheten bland aktörer på arbetsmarknaden om hur begränsande normer verkar kring hudfärg, samt ge konkreta råd i hur de kan agera för att förebygga och minska diskrimineringen på arbetsplatser. Till exempel har Region Stockholm och projektet Vidga Normen publicerat en Handbok:  Vit, svart eller brun – handbok om aktiva åtgärder kopplat till hudfärg”, som är särskilt anpassad för svenska juridiska och kulturella förhållanden. Trots lagkrav, genomför få, om ens någon arbetsgivare, aktiva åtgärder kopplat till hudfärg, och detta måste ändras, annars kommer vi inte kunna åstadkomma förbättringar på våra arbetsplatser: de flertalet upprop som medarbetare lanserat om problemen med rasism och diskriminering på sina arbetsplatser talar sitt tydliga språk.

TCO med sina 1,4 miljoner medlemmar inom privat och offentlig sektor understryker att vi behöver komplettera glada utrop om mångfald med effektiv handling och arbete mot diskriminering och rasism på våra arbetsplatser. Arbetsmarknadens parter har ett ansvar att skapa förutsättningar för att alla ska ha en plats på arbetsmarknaden och hitta former för mångfald och inkludering i arbetslivet. Det handlar bland annat om hur ledande positioner fördelas, skillnader i löner och arbetsmiljö och möjligheter till utveckling och karriär. Det handlar också om värderingar, normer och om fördomar om vad individer som tillhör, eller anses tillhöra, olika grupper kan, vill och bör göra.

TCO vill att:  

• Diskrimineringslagens krav på aktiva åtgärder och kravet på systematiskt arbete med organisatorisk och social arbetsmiljö (OSA) ska användas i större utsträckning för att identifiera och motverka diskriminering och rasism på arbetsplatserna.
• Diskrimineringslagens kapitel om aktiva åtgärder ska göras semidispositivt i den del som avser arbetslivet. Det skulle innebära att bestämmelser i diskrimineringslagen skulle kunna regleras i centrala kollektivavtal. På så sätt skapas bättre möjlighet för arbetsgivarna att ta fram åtgärder som utvecklas i samarbete med den lokala fackliga organisationen.
• Sverige ska ratificera ILO konventionen 190 om våld och trakasserier i arbetslivet. TCO vill att det ska leda till att kunskapen om trakasserier och kränkande särbehandling på arbetsplatser inklusive av tredje man (kunder, patienter med flera) ska förstärkas hos medarbetare i nyckelroller.

Tidigare anställd skribent: Ann-Katrin Dolium