Regeringen borde pausa förslaget om att överlåta föräldrapenning

Innan sommaren la regeringen fram en lagrådsremiss om en ny möjlighet att överlåta föräldrapenningdagar. Där föreslås att föräldrar ska få överlåta 45 dagar med föräldrapenning vardera till någon annan som är försäkrad för föräldrapenning (90 dagar för föräldrar med ensam vårdnad). Samt att den som fått föräldrapenningdagar överlåtna till sig ska ha rätt att vara föräldraledig då hen tar ut dagarna. Syftet anges vara att ge öka flexibiliteten i föräldraförsäkringen och underlätta för olika familjekonstellationer att använda föräldrapenning.

Förslaget var ursprungligen en liten del av ett reformpaket

Ett förslag om utökade möjligheter att överföra föräldrapenningdagar till fler lades fram i föräldraförsäkringsutredningens slutbetänkande. Som en del i det förslagspaket som lades fram framstod förslaget som rimligt för TCO att tillstyrka. Men nu när enbart detta förslag plockas ut ur helheten för att genomföras separat känns det mer tveksamt. Man behöver både tänka en vända till och fördjupa analysen kring vilka (potentiellt negativa) effekter det kan få. Skillnaderna framstår som så markanta att beredningsunderlag borde remitteras för att inhämta synpunkter på förslaget i dess nya tappning.

Tre betydande skillnader

Jag vill lyfta fram tre centrala skillnader mellan förslaget som presenteras i lagrådsremissen och förslaget som presenterades i föräldraförsäkringstutredningens slutbetänkande i slutet av 2017. 

1. För det första föreslog utredaren en tredelning av föräldrapenningdagarna med fler reserverade dagar, vilket skulle öka den ekonomiska jämställdheten genom en jämnare fördelning av föräldraledigheten. Att i samband med det införa möjlighet att överlåta föräldrapenningdagar till andra än föräldrarna kan minska det samlade förslagets positiva effekt för jämställdheten. Men utan tredelningen så riskerar förslaget i lagrådsremissen att få negativ effekt på jämställdheten. Det rimmar illa med de jämställdhetspolitiska målen som riksdagen står bakom.
2. För det andra föreslog utredaren att uttaget av föräldrapenningdagar skulle styras tydligare till barnets första tre år, samt att föräldrapenningdagar skulle ges per år när barnet är mellan tre och tio år. Som regelverket ser ut idag kan man ta ut föräldrapenningdagar fram till barnet fyller 12 år även om maximalt 96 dagar får tas ut efter barnet fyllt fyra år.
3. För det tredje föreslog utredaren att alla föräldrapenningdagar ska utgå med ersättning på grund- eller sjukpenningnivå. De 90 föräldrapenningdagar med ersättning på lägstanivå som ger 180 kronor om dagen skulle alltså inte finnas kvar enligt det större reformpaketet. Någon sådan förändring föreslås inte i lagrådsremissen, utan alla former av föräldrapenningdagar ska kunna överlåtas; på grund-, sjukpenning- och lägstanivå.

Risk att förslaget öppnar upp för användande av tveksam karaktär

Flera har lyft fram tveksamheter till förslaget för att det finns en risk att det kan leda till att föräldrar via föräldraförsäkringen betalar företag eller privatpersoner att ta hand om deras barn (LO och Arbetsgivarverket i sina remissvar och S-kvinnor på Aftonbladet debatt). I lagrådsremissen anges det att riskerna för det är små. Här tror jag att regeringen behöver tänka ett varv till och fördjupa sin analys. Från mitt perspektiv ökar både andra och tredje punkten ovan risken att förslaget kan öppna upp för användande som inte ligger i linje med föräldraförsäkringens syfte.

Exempel på kreativt upplägg kan vara att studenter eller personer som står utanför arbetsmarknaden får hämta upp barn på förskolan med ersättning på lägstanivå som ger 180 kronor om dagen. För just föräldrapenningdagar med ersättning på lägstanivå och grundnivå finns det nämligen möjlighet att ta ut hel ersättning föräldrapenningdag om man minskar sin arbetstid med så lite som en åttondels arbetsdag. Idag är det inte ovanligt att lägstanivådagar fryser inne och alltså inte används, så om det öppnas ett alternativt sätt att använda dessa dagar finns det sannolikt ett intresse. Vilket i sådant fall också kan bli kostnadsdrivande för staten.

I lagrådsremissen hänvisar man också till att det inom den tillfälliga föräldrapenningen (VAB) redan idag finns flera möjligheter för föräldrar att låta någon annan än en förälder vårda det sjuka barnet och att det sker i mindre omfattning. Man anger att ”Någon risk för att marknadselement introduceras i försäkringen har inte realiserats” och ”Att införa en liknande regel inom föräldrapenningen som inom den tillfälliga föräldrapenningen skulle i sammanhanget inte utgöra någon större principiell skillnad”.

En stor skillnad mellan föräldrapenning och tillfällig föräldrapenning är dock att det inte finns någon grundnivå inom den tillfälliga föräldrapenningen, vilket betyder att VAB endast kan överföras till någon som har en sjukpenninggrundande inkomst och avstår från arbete i samma omfattning som de begär föräldrapenning för. Gällande överlåtande av föräldrapenningdagar föreslås i lagrådsremissen att det ska kunna göras till alla som är ”försäkrade för föräldrapenning genom bosättning eller arbete”. Föräldrapenning med ersättning på grundnivå riktas till personer som inte arbetar och som saknar en sjukpenninggrundande inkomst, som tex studenter och personer som står utanför arbetsmarknaden.

En annan fundering som dyker upp hos mig är om det behöver införas en lägsta åldersgräns om detta förslag om möjlighet att överlåta föräldrapenningdagar införs? För att få föräldrapenning som förälder behöver man kunna bli förälder, vilket innebär en automatisk biologisk nedre åldersgräns . Men om föräldrapenning kan överföras till annan försäkrad med bosättning som grund  kanske förslaget i lagrådsremissen innebär  att föräldrar med många barn kan bestämma att äldre syskon, kanske i första hand storasystrar, ska vara föräldralediga för att ta hand om sina yngre bröder och systrar. Även det skulle i sådant fall ligga långt ifrån syftet med föräldraförsäkringen.

Pausa förslaget!

Sveriges Kvinnoorganisationer lägger fram en rad förhållanden som har ändrats sedan föräldraförsäkringen presenterade sitt reformpaket 2017 i ett öppet brev till regeringen. Vi håller med Sveriges Kvinnoorganisationer om att förslaget behöver utredas och remitteras innan det läggs på riksdagens bord. Förslaget är kort och gott inte redo att inkluderas i höstens budget!

Vill du läsa mer?

Här hittar du en fördjupad analys och argument i frågan.

Förslaget om att överlåta föräldrapenningdagar till andra behöver pausas.