Kan rätt kompetens rädda klimatet?

Sverige står inför en avgörande period i den gröna omställningen. För att nå FN:s klimatmål om max 1,5 graders uppvärmning krävs snabba och omfattande förändringar redan till 2030. I denna omställning spelar arbetsmarknaden en nyckelroll, både som drivkraft och som möjlig flaskhals. Det räcker inte med tekniska lösningar – rätt kompetens måste finnas på rätt plats i rätt tid.

Svar från 3 200 yrkesverksamma

Den här rapporten bygger på en Novus-undersökning med svar från drygt 3 200 yrkesverksamma i Sverige. Resultaten visar att stödet för klimatomställningen är mycket starkt. Fler än tre av fyra, eller motsvarande 4 miljoner yrkesverksamma, är positiva till att Sverige ställer om samhället för att minska utsläppen och klimatpåverkan. Sju av tio är också medvetna om att det är bråttom. Samtidigt anser tre av fem, motsvarande 3 miljoner yrkesverksamma, att regeringen inte gör tillräckligt. Det tyder på att det finns ett starkt mandat för kraftfullare politiska klimatåtgärder.

Möjlighet snarare än hot

De yrkesverksamma är inte bara positiva – de är också beredda på förändring. En överväldigande majoritet tror att arbetsmarknaden kommer att förändras inom fem till tio år koppat till klimatet. Många ser omställningen som en möjlighet snarare än ett hot. Men här uppstår ett viktigt glapp: medan de flesta tror att arbetsmarknaden i stort kommer att påverkas, är det betydligt färre som tror att det egna yrket kommer att förändras i hög grad. Det tyder på att omställningen ännu inte är tillräckligt närvarande i vardagen. Det bekräftas av att endast en mindre andel uppger att deras yrke redan har påverkats i hög grad – trots att tiden är knapp.

Kompetensfrågan är central

Medan de flesta tror att arbetsmarknaden i stort kommer att påverkas, är det betydligt färre som tror att det egna yrket kommer att förändras i hög grad. Det tyder på att omställningen ännu inte tillräckligt närvarande i vardagen.
Kompetensfrågan framstår som central. Två av tre, vilket motsvarar 3,4 miljoner yrkesverksamma, bedömer att kompetens som bidrar till grön omställning är viktig för att vara attraktiv på framtidens arbetsmarknad.

Få arbetsgivare erbjuder grön kompetensutveckling

Samtidigt visar undersökningen att grön kompetens är ett brett begrepp – det är många olika typer av kompetenser som krävs för att öka takten i Sveriges klimatomställning. För att hantera kompetensgapet krävs såväl insatser som ger fördjupad spetskompetens som breda och generella kompetenshöjande insatser.
Men trots att behovet är stort visar rapporten att få arbetsgivare erbjuder grön kompetensutveckling. Bara en av tio yrkesverksamma har erbjudits sådan utbildning under det senaste året, och endast en femtedel uppger att deras arbetsgivare har en plan för att stärka medarbetarnas gröna kompetens. Detta är oroande, särskilt med tanke på att många yrkesverksamma ser behov av kompetensutveckling inom fem år.

Slutsatsen är att Sverige har unika förutsättningar att lyckas, men det kräver att kompetensfrågan prioriteras.

Sverige behöver:

• En nationell strategi för grön kompetensförsörjning. I en sådan bör regeringen och arbetsmarknadens parter tillsammans kartlägga vilka kompetenser som behövs var i landet och när. Alla delar av systemet för livslångt lärande behöver samverka för att leverera rätt kompetens i rätt tid.
• Ett utbildningssystem som erbjuder flexibla och relevanta, kvalitativa utbildningar både till dem som är på väg in i arbetslivet och till redan yrkesverksamma i behov av kompetensutveckling och omställning.
• Ett mer strategiskt arbete med arbetsplatsnära kompetensutveckling kopplat till grön omställning. Genom att ta tillvara det starka engagemang som redan finns hos de yrkesverksamma kan Sverige skapa de systemlösningar som ökar takten i den gröna omställningen.