Partsmodellen

Artikel

Den svenska arbetsmarknadsmodellen, även kallad partsmodellen, kan sammanfattas med ett ord: samarbete. Modellen går ut på att fack och arbetsgivarorganisationer kommer överens om de bästa villkoren på arbetsmarknaden, utan att staten behöver vara inblandad i varje beslut. I förlängningen leder det till goda förutsättningar för människor i arbetslivet.

I fokus för TCO:s arbete för partsmodellen:

Värna partsmodellen. TCO bedriver ett aktivt arbete för att värna partsmodellen och den svenska arbetsmarknadens funktionssätt.
Verka för att arbetsrättslig EU-lagstiftning beaktar medlemsstaternas särart och deras olika arbetsmarknadssystem. EU-lagstiftning ska inte begränsa möjligheterna att reglera den inhemska arbetsmarknaden genom kollektivavtal. Det europeiska regelverket ska heller inte komma i vägen för det nationella medbestämmandet. En fungerande kompetensfördelning, där starka arbetsmarknadsparter tar gemensamt ansvar för spelregler och arbetsvillkor, minskar behovet av arbetsrättslig EU-reglering.
Utveckla den europeiska och nationella sociala dialogen. En viktig del i värnandet av partsmodellen är att utveckla den sociala dialogen, för att stärka arbetsmarknadens parter och ge dem större möjlighet att såväl påverka i olika frågor som teckna kollektivavtal.

Partsmodellen präglas av arbetstagarinflytande och kollektivavtal

En viktig och bärande del av partsmodellen är att arbetsmarknadens parter (arbetsgivarna och arbetstagarna) har den avgörande rollen för att reglera löner och andra villkor på arbetsmarknaden. Med andra ord: de som står närmast frågorna fattar beslut som rör arbetsmarknaden. Arbetsgivarorganisationer eller arbetsgivare och fackliga organisationer förhandlar och enas kring de olika avtal som varje bransch behöver. Det är en stor skillnad mot många andra länder där dessa frågor styrs av detaljerad lagstiftning.

90 procent av anställda i Sverige omfattas av kollektivavtal

Sverige har en ovanligt hög kollektivavtalstäckning: ca 90 procent av de anställda omfattas av kollektivavtal. Kollektivavtalet handlar inte bara om lön, utan det reglerar också många andra viktiga villkor i arbetslivet: tjänstepension, föräldralön, övertidstillägg, extra semester, friskvårdsbidrag samt olika försäkringar som kompletterar statlig ersättning vid till exempel arbetslöshet och sjukdom.

Tillsammans med kollektivavtalen utgör det starka arbetstagarinflytandet en viktig del av partsmodellen. Detta regleras på flera sätt i Sverige, främst genom medbestämmandelagen (MBL), lagen om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen (FML) och lagen om styrelserepresentation för de privatanställda.

Partsmodellen i ett europeiskt perspektiv

Den svenska partsmodellen står stark, men har på senare tid utmanats på flera sätt. Bland annat genom EU-lagstiftning om frågor som traditionellt regleras genom kollektivavtal i Sverige, t.ex. EU-direktivet om tillräckliga minimilöner.

Partsmodellen och den svenska arbetsmarknadens funktionssätt bygger på att lönebildningen hanteras av parterna. TCO konstaterar att lönepolitik utgör en viktig fråga ur ett ekonomiskt och sysselsättningsperspektiv, men anser likväl att lagstiftning om lön riskerar att störa partsmodellen. Det gäller oavsett om lagstiftningen sker på EU-nivå eller nationell nivå.

Den internationella arbetsmarknadens utveckling gör det nödvändigt att säkerställa arbetstagarinflytande i gränsöverskridande företag. Därför arbetar TCO med frågor om hur arbetstagarinflytande ska kunna säkras i nya europeiska bolagsformer.