Partsmodellen

Partsmodellen präglas av arbetstagarinflytande och kollektivavtal

En viktig och bärande del av partsmodellen är att arbetsmarknadens parter (arbetsgivarna och arbetstagarna) har den avgörande rollen för att reglera löner och andra villkor på arbetsmarknaden. Med andra ord: de som står närmast frågorna fattar beslut som rör arbetsmarknaden. Arbetsgivarorganisationer eller arbetsgivare och fackliga organisationer förhandlar och enas kring de olika avtal som varje bransch behöver. Det är en stor skillnad mot många andra länder där dessa frågor styrs av detaljerad lagstiftning.

90 procent av anställda i Sverige omfattas av kollektivavtal

Sverige har en ovanligt hög kollektivavtalstäckning: ca 90 procent av de anställda omfattas av kollektivavtal. Kollektivavtalet handlar inte bara om lön, utan det reglerar också många andra viktiga villkor i arbetslivet: tjänstepension, föräldralön, övertidstillägg, extra semester, friskvårdsbidrag samt olika försäkringar som kompletterar statlig ersättning vid till exempel arbetslöshet och sjukdom.

Tillsammans med kollektivavtalen utgör det starka arbetstagarinflytandet en viktig del av partsmodellen. Detta regleras på flera sätt i Sverige, främst genom medbestämmandelagen (MBL), lagen om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen (FML) och lagen om styrelserepresentation för de privatanställda.

Starkt stöd för den svenska modellen 

TCO:s rapport, En omtyckt lösning, visar att kunskapen om kollektivavtal är god hos svenska arbetstagare.

• 87 % känner till vad kollektivavtal innebär.
• 76 % tycker det är viktigt att deras nya arbetsgivare har kollektivavtal.
• 95 % anser att arbetstagare bör ha inflytande på arbetsplatsen.

En stor majoritet av de som känner till vad kollektivavtal är har en positiv inställning till dem. Det motsatta förhållandet råder också: låg kännedom innebär i högre utsträckning negativ uppfattning om kollektivavtal. Det innebär att de aktörer som värnar partsmodellen – fackförbund, arbetsgivarorganisationer och beslutsfattare – har ett gemensamt ansvar att stå upp för den och aktivt informera om dess fördelar.

Partsmodellen i ett europeiskt perspektiv

Den svenska partsmodellen står stark, men har på senare tid utmanats på flera sätt. Bland annat genom EU-lagstiftning om frågor som traditionellt regleras genom kollektivavtal i Sverige, t.ex. EU-direktivet om tillräckliga minimilöner.

Partsmodellen och den svenska arbetsmarknadens funktionssätt bygger på att lönebildningen hanteras av parterna. TCO konstaterar att lönepolitik utgör en viktig fråga ur ett ekonomiskt och sysselsättningsperspektiv, men anser likväl att lagstiftning om lön riskerar att störa partsmodellen. Det gäller oavsett om lagstiftningen sker på EU-nivå eller nationell nivå.

Den internationella arbetsmarknadens utveckling gör det nödvändigt att säkerställa arbetstagarinflytande i gränsöverskridande företag. Därför arbetar TCO med frågor om hur arbetstagarinflytande ska kunna säkras i nya europeiska bolagsformer.