Partsmodellen

Partsmodellen

Artikel

Den svenska partsmodellen kan sammanfattas med ett ord – samarbete. Modellen går ut på att fack och arbetsgivarorganisationer tillsammans kommer överens om de bästa villkoren på arbetsmarknaden, utan att staten behöver vara inblandad i varje beslut. Med andra ord: de som står närmast frågorna fattar beslut som rör arbetsmarknaden. I förlängningen leder det till goda förutsättningar för människor i arbetslivet.

En viktig och bärande del av den svenska modellen är att arbetsmarknadens parter (arbetsgivarna och arbetstagarna) har den avgörande rollen för att reglera löner och andra villkor på arbetsmarknaden. Arbetsgivare och fackliga organisationer förhandlar och enas kring de olika avtal som varje bransch behöver. Det är en stor skillnad mot många andra länder där dessa frågor styrs av detaljerad lagstiftning.

Sverige har också en sällsynt hög kollektivavtalstäckning: ca 90 procent av de anställda täcks av kollektivavtal. Kollektivavtalet handlar inte bara om lön utan styr också många andra viktiga förmåner i arbetslivet: tjänstepension, föräldralön, övertidstillägg, extra semester, friskvårdsbidrag samt olika försäkringar som kompletterar statlig ersättning vid till exempel arbetslöshet och sjukdom.

Tillsammans med kollektivavtalen utgör det starka arbetstagarinflytandet en viktig del av partsmodellen. Detta regleras på flera sätt, i Sverige främst genom medbestämmandelagen (MBL) och lagen om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen (FML). I och med den globala arbetsmarknadens utveckling behöver dock även arbetstagarinflytandet utvecklas, och TCO arbetar aktivt med frågor hur arbetstagarinflytande ska kunna säkras i nya europeiska bolagsformer.

Partsmodellen i ett europeiskt perspektiv

Den svenska partsmodellen, som även kallas för kollektivavtalsmodellen, står stark men har på senare tid utmanats från olika håll, bland annat genom förslag till lagstiftning om frågor som traditionellt regleras genom kollektivavtal i Sverige. Ett exempel är EU-direktivet om tillräckliga minimilöner. Även om TCO erkänner och konstaterar att lönepolitik utgör en viktig fråga ur ett ekonomiskt och sysselsättningsperspektiv, så riskerar lagstiftning om lön – oavsett om den sker på EU-nivå eller nationell nivå – att störa partsmodellen och den svenska arbetsmarknadens funktionssätt, där lönebildningen hanteras av parterna.

I fokus för TCO:s arbete för partsmodellen:

  • Partsmodellen måste värnas. TCO bedriver ett aktivt arbete för att värna partsmodellen och den svenska arbetsmarknadens funktionssätt.
  • EU måste beakta medlemsstaternas särart och deras olika arbetsmarknadssystem. En fungerande kompetensfördelning, där starka arbetsmarknadsparter tar gemensamt ansvar för spelregler och arbetsvillkor, minskar behovet av arbetsrättslig EU-reglering. EU-lagstiftning ska inte begränsa möjligheterna att reglera den inhemska arbetsmarknaden genom kollektivavtal. Även när det gäller arbetstagarinflytande får det europeiska regelverket inte komma i vägen för medbestämmandet på nationell nivå.
  • Värna och utveckla den europeiska och nationella sociala dialogen 
    En viktig del i värnandet av partsmodellen är att utveckla den sociala dialogen. 

Jurist

Jens Lidén

Bild på Magnus Lundberg

Jurist

Magnus Lundberg

Bild på Lise Donovan

Jurist

Lise Donovan

Mer om partsmodellen

Här hittar du allt vårt material om partsmodellen, till exempel pressmeddelanden, rapporter och blogginlägg. Använd filtreringen för att hitta det du söker.

Filtrera

Sökresultat

Inga träffar

Det finns tyvärr inget innehåll som motsvarar din sökning. Testa att byta sökord eller filtrering.