Det är statens ansvar att inte pressa upp kommunalskatten

Fler äldre, klimatanpassning, civilförsvar och beredskap ställer nya krav på kommuners och regioners intäkter. Att i detta läge straffbelägga höjningar av den kommunala inkomstskatten, såsom skattebromsutredningen föreslår, vore helt bakvänt. Om staten vill undvika kommunala skattehöjningar så är det staten som måste ta på sig ett större ansvar för välfärdens finansiering.

Tjänstemännens centralorganisation (TCO) gör bedömningen att det under den kommande tioårsperioden finns ett behov av ökade inkomster i kommuner och regioner. Den demografiska utvecklingen, med fler äldre och därmed ökade krav på såväl äldreomsorg som vård, tillsammans med större behov av klimatanpassning och upprustning av civilförsvar och beredskap kommer att kräva finansiering. Inte minst om vi samtidigt ska upprätthålla en hög nivå av övrig välfärd.

För dem som arbetar i välfärden handlar en stabil och långsiktig finansiering i grunden om rätt förutsättningar för att kunna utföra ett gott jobb. När resurserna inte räcker till drabbas arbetsmiljön, bemanningen, chefernas villkor och möjligheten att leverera välfärd med god kvalitet. Utan rätt ekonomiska förutsättningar riskerar sektorn att präglas av kortsiktiga lösningar, svårigheter med kompetensförsörjningen och en hög personalomsättning.

I dagarna gick remisstiden ut för utredningen ”Belägg för broms?”, där förslag finns om att begränsa kommunalskattehöjningar och uppmuntra kommunalskattesänkningar. Detta ska ske genom att staten tar ut en avgift från kommunen de första tre åren efter en skattehöjning, och ger ett bidrag i tre år vid en skattesänkning.

TCO vill lika lite som regeringen att den kommunala sektorn nu ska pressas att höja inkomstskatten. Högre skatt på arbete påverkar antalet arbetade timmar. Även viljan att utbilda sig och ta ansvar påverkas negativt. Det är dåligt både för kompetensförsörjningen och för finansieringen av välfärden. Men ska skattehöjningar undvikas måste kommuner få stöd på annat vis för att klara de ökade kraven på vad de väntas leverera. 

Regeringens uppdrag till utredningen tycks också vara motiverat av föreställningen att kommuner och regioner slentrianmässigt ser skattehöjningar som ett förstahandsalternativ. 

Det är vårt bestämda intryck att den lokala politiken sällan lättvindigt höjer invånarnas inkomstskatter. Särskilt inte i kommuner där skatten redan är hög. I dag skiljer det nästan sju kronor i skatt på varje intjänad hundralapp mellan högsta och lägsta skattesats bland Sveriges kommuner. Men det har sällan så mycket att göra med vilken kommun som är bäst eller mest effektiv, utan beror i hög grad på att olika kommuner har helt olika demografi och därmed helt olika förutsättningar att höja eller sänka skatten. En kommun som råkar ha fler äldre kan inte bara effektivisera bort deras behov av vård och omsorg. 

TCO säger därför nej till förslaget om en statlig avgift för kommunalskattehöjningar, liksom till ett bidrag till de kommuner som har förutsättningar att sänka skatten. 

I stället behöver staten, genom ökade skatteintäkter från kapital, konsumtion och miljöskadlig verksamhet, svara för en större del av finansieringen av välfärden. TCO vill också se en reform av välfärdens finansiering, där staten minskar riktade och kortsiktiga statsbidrag och i stället ger kommunerna långsiktiga ekonomiska planeringsförutsättningar och därmed möjlighet till en effektivare användning av resurserna.

På det sättet kan förutsättningarna för att klara en likvärdig vård och äldreomsorg stärkas, och nödvändiga satsningar på klimatanpassning och upprustning av civilförsvar och beredskap säkras.

Läs artikeln i Dagens Samhälle här. 

Therese Svanström
Ordförande för Tjänstemännens centralorganisation (TCO) som samlar tolv fackförbund