StartFakta och politikSamhällsekonomi

Staten bör ta ansvaret för...

Staten bör ta ansvaret för hela osäkerheten kring välfärdens finansiering

Samhällsekonomi

Blogg

2020-08-27

Osäkerheten om den ekonomiska utvecklingen är fortsatt mycket stor. Därför gäller det att i budgetpropositionen för 2021 vara koncentrerad kring krisbekämpning, återhämtning och omställning. Staten bör ta ansvaret för hela osäkerheten kring välfärdens finansiering.

Det ekonomiska läget är fortsatt mycket svårbedömt, utvecklingen styrs av ett virus som orsakar och kraftigt förstärker den ekonomiska nedgången. Stor flexibilitet och beredskap för snabba insatser måste fortsatt finnas, såväl under hösten som kommande år. De finanspolitiska insatserna är hittills i huvudsak utformade för att individer och företag ska kunna klara sin ekonomi förbi nedgången. Sådana insatser måste vara såväl effektiva på kort sikt som långsiktigt strukturellt riktiga. Omställning för såväl individer som näringsliv är centralt liksom stabila planeringsförutsättningar för välfärden.

Därför bör budgetpropositionen för 2021 i första hand vara inriktad på reformer för att växla över till kraftfullare omställningspolitik efter överbryggningen för individer och företag. Åtgärder som leder till varaktiga budgeteffekter men som inte är effektiva för det akuta krisläget eller för ekonomins återhämtning och omställning bör i huvudsak ställas på väntelista.

Även om de starka offentliga finanserna innebär att det finns goda förutsättningar för en stark krispolitik behöver statsfinanserna ändå kunna komma tillbaka i linje med ett överskottsmål så snart som möjligt.

Ja till skattereform, nej till permanenta skattesänkningar

I detta läge är riktade skattesänkningar för olika ändamål, eller generella skattesänkningar sällan effektiva verktyg i krispolitiken. Det utrymme för ekonomiska reformer som finns bör därför i första hand inriktas på åtgärder som förstärker den ekonomiska återhämtningen och framförallt omställningen av ekonomin.  

Vissa skattesänkningar är redan aviserade, andra ingår i pågående förhandlingar. I flertalet fall är påverkan på villkor för fler jobb och företag i huvudsak små i förhållande till belopp. Vissa förslag förefaller rent kontraproduktiva. De riskerar däremot i många fall istället att ytterligare försvåra genomförandet av en bredare skattereform för jobb och tillväxt genom att införa nya avvikelser och undantag och särregleringar. Därför bör man i budgetpropositionen vara försiktig med floran av riktade permanenta skattesänkningar.

Istället bör en expertutredning tillsättas i syfte att skapa ett underlag för en kommande bred skattereform.

Välfärdens finansiering

Bland de mest effektiva insatserna staten kan göra i den ekonomiska krisen är att hålla uppe de offentligfinansierade verksamheterna inom vård, omsorg och utbildning. Det kommer då pandemikrisen är nedbringad att finnas ett mycket stort uppdämt behov av andra vårdinsatser. Det är såväl tidigare planerad men uppskjuten vård som nya behov, inte minst psykisk ohälsa och vård man inte sökt för. Samma sak gäller för exempelvis socialtjänst och skolan.. Samtidigt innebär den ökande arbetslösheten att kommuners och regioners huvudintäktskälla minskar, den kommunala inkomstskatten.

Kommuner och regioner behöver besked om planeringsförutsättningar för ekonomin för det kommande året 2021.

Staten bör därför göra en utfästelse att det skattebortfall som uppstår genom den ekonomiska krisen kommer, oaktat belopp, att ersättas av statsbidrag under 2021.

Staten bör i budgetpropositionen också göra en utfästelse att de extra kostnader som uppstår på grund av pandemin ersätts även för 2021. På så sätt får kommuner och regioner stabila planeringsförutsättningar i alla fall för ekonomin, även om viruset är oförutsägbart.

Tips: läs vår debattartikel på Dagens samhälle

Bild på Karin Pilsäter

Utredare: skatter och ekonomisk politik

Karin Pilsäter