Ny rapport visar på behovet av att stärka rehabiliteringen

Sjukförsäkring

Blogg

2021-11-03

Inspektionen för Socialförsäkringen visar i rapporten "Förstärkt rehabilitering för återgång i arbete" att det finns betydande brister när det gäller den förstärkta rehabiliteringen. Bristerna i rehabiliteringen visas även i den undersökning riktad till långtidssjukskrivna tjänstemän som TCO låtit SCB genomföra och som kommer resultera i en rapport. Det är tydligt att det förebyggande arbetet och rehabiliteringen måste stärkas. Även om regeringen har genomfört betydande reformer av sjukförsäkringen utifrån förslagen i Claes Janssons utredning, så återstår det mycket arbete för att få en välfungerande sjukförsäkring.

Inspektionen för socialförsäkringen publicerar idag rapporten Förstärkt rehabilitering för återgång i arbete – En granskning av arbetsgivares, Försäkringskassans och Arbetsmiljöverkets arbete med sjukskrivna personers plan för återgång i arbete (Rapport 2021:9). Rapporten granskar systemet med förstärkt rehabilitering, som infördes 1 juli 2018, där arbetsgivarna har en skyldighet att upprätta en plan för återgång i arbete senast dag 30 i sjukperioden om sjukskrivningen kan antas pågå i minst 60 dagar.

Rapporten visar att förhoppningarna bakom reformen till största del har kommit på skam. Många arbetsgivare upprättar inte en plan för återgång i arbete även i fall där en sådan plan är befogad. De planer som upprättas håller också ofta en alldeles för låg kvalitet, främst på grund av att arbetsgivarna saknar kunskap om vad som är lämpliga rehabiliteringsåtgärder. Vilket i sin tur delvis beror på att arbetsgivarna inte får information i läkarintygen om vilka åtgärder som är lämpliga i enskilda sjukfall.

Bristerna i planerna för återgång i arbete gör att de inte är till någon större hjälp för Försäkringskassan, vilket också förklarar varför en plan för återgång i arbete sällan begärs in. Det är också få arbetsgivare som anmäls till Arbetsmiljöverket för tillsyn trots att de brister i att ta sitt rehabiliteringsansvar. ISF rekommenderar att regeringen tar initiativ för att arbetsgivare tar sitt rehabiliteringsansvar och ser över bidraget till arbetsgivare för att köpa arbetsplats inriktat rehabiliteringsstöd som idag inte används tillräckligt. ISF rekommenderar också att Försäkringskassans tillsynsansvar ses över och hur samverkan mellan Försäkringskassan och Arbetsmiljöverket kan utvecklas.

Att det finns stora brister i hur rehabiliteringen fungerar är också TCO:s erfarenhet. TCO har låtit SCB undersöka hur sjukförsäkringen och sjukskrivningsprocessen fungerar för långtidssjukskrivna tjänstemännen och kommer i början av 2022 publicera en rapport baserad på resultatet av undersökningen. Undersökningen visar att långt ifrån alla långtidssjukskrivna tjänstemän fått sitt behov av rehabilitering klarlagt av Försäkringskassan, och detta trots att de bedömer att de hade behövt rehabilitering. Det finns också en skillnad mellan män och kvinnor, där kvinnliga tjänstemän i lägre utsträckning än manliga tjänstemän fått sitt behov av rehabilitering klarlagt samt i lägre grad tycker att arbetsgivaren tagit sitt ansvar. I den kommande rapporten kommer det utvecklas mer vilka faktorer som tycks vara relevanta för dessa skillnader och möjliga förklaringar diskuteras.

Även om regeringen har genomdrivit en rad reformer av sjukförsäkringen utifrån förslagen från Claes Janssons utredning En trygg sjukförsäkring med människan i centrum, återstår det därför mycket arbete för att få en sjukförsäkring som fungerar i praktiken. I det arbetet kommer förslagen från betänkandet En sjukförsäkring med prevention, rehabilitering och trygghet (SOU 2021:69) tvivelsutan att vara viktiga utgångspunkter för hur detta konkret ska kunna göras. I betänkandet lämnas förslag både kring det förebyggande arbetet och kring rehabilitering och Försäkringskassans roll i rehabiliteringsarbetet. Bland annat föreslås det att Försäkringskassan ska klarlägga sjukskrivnas behov av rehabilitering senast dag 60 i sjukperioden, att den som genomgår rehabilitering med rehabiliteringsersättning ska få möjlighet att slutföra pågående insatser och inte prövas mot normalt förekommande arbete. Förslagen i betänkandet SOU 2021:69 remissbehandlas för närvarande och resultaten från denna behandling kommer i mångt och mycket vara vägledande för den fortsatta diskussionen.

Men det kanske finns anledning att vara hoppfull. När det gäller betydelsen av det förebyggande arbetet och vikten att stärka rehabiliteringen i sjukförsäkringen finns det faktiskt en bred politisk enighet mellan partierna – även om de inte är överens om hur det ska göras.  TCO bidrar mer än gärna till att nå den enighet som krävs för konkreta åtgärder med kunskap om hur rehabiliteringen fungerar i praktiken utifrån TCO-förbundens erfarenheter och med konstruktiva förslag på hur fokus på prevention och rehabilitering kan stärkas.     

Bild på Mikael Dubois

Utredare: välfärdsfrågor

Mikael Dubois