StartFakta och politikA-kassa

Missriktade förslag för...

Missriktade förslag för ökad självförsörjning

Arbetsmarknad

Blogg

2021-10-14

I en debattartikel i Dagens Industri efterlyser Svenskt Näringsliv en politik för ökad självförsörjning. För TCO är det viktigare med rätt jobb för de arbetslösa och inte bara ett jobb. Det är bra både för den enskilde och för samhället i stort. De som har svårigheter att etablera sig på arbetsmarknaden ska stöttas genom insatser som vilar på aktuell och relevant forskning. Dit hör inte sänkta arbetsgivaravgifter för att anställa unga, åtgärder som skuldbelägger människor eller som gör livet svårare för de som redan är i ett utsatt läge.

Enligt Svenskt Näringslivs beräkningar är 1,3 miljoner människor i arbetsför ålder (20–64 år) inte självförsörjande. Samtidigt har Sverige högst sysselsättningsgrad i EU och därtill ett mycket högt arbetskraftsdeltagande. Det visar att en mycket stor del av befolkningen redan är sysselsatt eller står till arbetsmarknadens förfogande jämfört med hur det ser ut i vår omvärld.

Att Svenskt Näringsliv kan summera antalet icke självförsörjande till ett så till synes stort antal personer förklaras av en vidsträckt definition. I Svenskt Näringslivs kalkyl räknas nämligen inte bara arbetslösa som icke självförsörjande utan även exempelvis föräldrar som är hemma med barn, sjuka och de som är utslitna efter att långt yrkesliv. Samhället ska naturligtvis göra vad det kan för att minska såväl arbetslöshet som ohälsa men att vara hemma med sina barn under en period eller att bli sjuk får inte skuldbeläggas.

Långtidsarbetslösheten har stigit under pandemin och även drabbat nya grupper men tycks nu ha stabiliserats, om än på en historiskt hög nivå. TCO delar uppfattningen att långtidsarbetslösheten är ett särskilt stort problem. Att vara arbetslös under lång tid är mycket negativt såväl för den enskilde som för samhället. Av dessa skäl presenterade LO, TCO och Saco i somras ett program med 16 punkter, baserade på aktuell forskning, för att bekämpa långtidsarbetslösheten. Det är glädjande att flera av dessa förslag återfinns i regeringens budgetproposition för 2022.

Samtidigt är en stor andel av de sökande på Arbetsförmedlingen endast arbetslösa under kortare perioder. (Se information nedan). Dessa utgör sällan något större arbetsmarknadspolitiskt problem. Detta gäller särskilt ungdomar som i allmänhet endast är arbetslösa mycket korta perioder. Ytterligare sänkta arbetsgivaravgifter för att anställa ungdomar kommer inte att öka antalet självförsörjande nämnvärt. Tidigare sänkningar har visat sig ha små effekter på sysselsättningen och dessutom vara dyra per tillkommande jobb. Satsningar på att fler unga får fullständiga gymnasiebetyg eller en möjlighet till praktik vore betydligt mer kostnadseffektiva. Svenskt Näringsliv föreslår även ett ytterligare utvidgat RUT-avdrag. Inte heller det är ett kostnadseffektivt sätt att öka antalet självförsörjande. Att uppfinna fler sorters RUT-tjänster undergräver legitimiteten för RUT som ett led i att underlätta vardagens livspussel. Svenskt Näringsliv föreslår också bland annat en sänkt a-kassa, något som skulle göra tillvaron ännu svårare för många arbetslösa.

TCO välkomnar naturligtvis en politik som stärker drivkrafterna att arbeta, anställa och att studera. Flera av Svenskt Näringslivs förslag riskerar dock istället att vara missriktade, som sänkta arbetsgivaravgifter för unga, och andra att låsa in människor i utanförskap, som till exempel sänkt a-kassa och försämrad sjukförsäkring. Det är fel väg att gå.

Anmärkning:
Under perioden 2010–2019 (det vill säga under tioårsperioden innan Corona-pandemin bröt ut) utgjorde gruppen som var arbetslösa upp till och med sex månader i genomsnitt drygt 40 procent av de inskrivna arbetslösa på Arbetsförmedlingen.

Bild på Håkan  Gustavsson

Utredare: arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik

Håkan Gustavsson