StartFakta och politikA-kassa

Replik: Arbetsgivare...

Replik: Arbetsgivare bromsar tjänstemäns vidareutbildning

A-kassa

Debattartikel

2020-05-29

38 procent av tjänstemännen anser sig behöva vidareutbildning som de inte kan få av sin arbetsgivare inom ramen för sitt arbete, svarar Therese Svanström Svenskt näringsliv i en replik på DN debatt.

Svenskt Näringsliv presenterar Återstarta Sverige på DN debatt 28/5. Det är ett i många stycken bra initiativ men arbetsgivarorganisationen riskerar att skjuta sitt eget jobb i sank genom förslaget att ändringarna i a-kassan ska återställas till nivåerna innan Coronapandemin bröt ut. För att arbetslöshetsförsäkringen ska vara en väl fungerande omställningsförsäkring, måste också ersättningsnivåerna vara rimliga. Det är inte minst viktigt för de breda tjänstemannagrupperna.

En återstart för Sverige får inte bara handla om företagen utan också de som jobbar i svenska företag och de som köper deras produkter. Människor som förlorat sitt jobb med anledning av pandemin ska kunna återstarta med rimliga villkor.

Innan taket höjdes gav arbetslöshetsförsäkringen en tjänsteman med en genomsnittslön 53 procent av den tidigare inkomsten i ersättning. Efter den tillfälliga höjningen är ersättningen 69 procent. Det är bättre men fortfarande en bra bit från de 80 procent som ofta anses utgöra inkomstbortfallsprincipen i svenska trygghetssystem. 

Den ekonomiska tryggheten vid arbetslöshet har stor betydelse både för individen och för samhället. För individen kan ett bra inkomstbortfallsskydd vid arbetslöshet innebära skillnaden mellan att behöva flytta eller inte klara hushållsekonomin och att kunna koncentrera sig på att hitta ett nytt arbete. Vetskapen om att man har en ekonomisk trygghet vid arbetslöshet kan också vara det som gör att man vågar byta arbete eller starta företag trots att det finns en osäkerhet om hur det kommer att gå. Pandemin visar just att den ekonomiska tryggheten inte bara är nödvändig för individen utan det är även viktigt för samhället, som en automatisk stabilisator för ekonomin.

Taket i a-kassan har under många år inte hängt med löneutvecklingen. Ur det perspektivet är den tillfälliga höjningen i praktiken en återställning till vad taket borde ligga på om det följt löneutvecklingen de senaste decennierna.
Dessutom missar Svenskt Näringsliv en viktig aspekt som många företagare lyfter fram: matchningsproblematiken. Svenskt Näringsliv uppger i egna undersökningar att 7 av 10 företagare har svårt att hitta medarbetare med rätt kompetens. Något som hindrar tillväxten i företagen, och i förlängningen drabbar hela Sveriges tillväxt. Därför är det helt omöjligt och rent av skadligt att tala om att återstarta Sverige utan att nämna vikten av en stark omställningsförmåga.

På uppdrag av TCO genomförde SCB en undersökning precis innan Coronakrisen, som visar att 38 procent av tjänstemännen anser sig behöva vidareutbildning som de inte kan få av sin arbetsgivare inom ramen för sitt arbete. Tyvärr visar också undersökningen att det finns många hinder för vidareutbildning. Mer än hälften (60 procent) anger att ett hinder för att vidareutbilda sig är att arbetet/arbetsgivaren inte möjliggör studier kombinerat med arbete. Ett rimligt antagande är att den pågående pandemin gjort behovet av vidareutbildning och kompetensutveckling än viktigare, och då inte enbart för varslade, permitterade och anställda i ekonomiskt utsatta branscher utan på arbetsmarknaden i stort.

Den optimism Svenskt Näringsliv känner inför att återstarta Sverige kan lätt bytas till pessimism om inte de viktiga pusselbitarna ”trygghetssystem” och ”omställning” adderas till planen. Det håller inte att som i befintligt förslag aktivt försämra a-kassan samt glömma bort omställningsfrågorna. Sverige och svenska företag förtjänar en bättre chans att lyckas med det viktiga jobb de har framför sig; att återstarta Sverige.

Therese Svanström
Ordförande TCO

 

Läs artikeln på DN Debatt