Ett höjt försörjningskrav kommer inte åt de riktiga problemen

Som en av remissinstanserna på promemorian Ett höjt försörjningskrav för arbetskraftsinvandrare så avstyrker TCO förslaget om en fastställd lönenivå motsvarande 80 procent av medianlönen för arbetstillstånd som presenteras i.

Av vad vi kan se är förslaget till ett höjt försörjningskrav ett försök att helt enkelt stänga ute de lägst betalda arbetskraftsinvandrarna från den svenska arbetsmarknaden. På så vis vill regeringen även motverka utnyttjande av arbetskraftsinvandrare och arbetslivskriminalitet. Det är naturligtvis är mycket bra, men vi kan inte se att ett högre lönekrav kommer att åstadkomma vad det är avsett att göra.

Kan ett höjt försörjningskrav hjälpa en utsatt grupp på arbetsmarknaden?

För det första gäller det höjda försörjningskravet inte alla som arbetskraftsinvandrar till Sverige, vilket naturligtvis kan leda till att de grupper regeringen vill stänga ute kommer till Sverige på andra sätt.
För det andra finns det inget som säger att en fastställd lönenivå för arbetstillstånd på något vis hindrar vissa arbetsgivare från att utnyttja arbetskraftsinvandrare. Den utredning som kartlade exploatering av arbetskraftsinvandrare konstaterade att det inte var nivån på den lön som arbetskraftsinvandrarna lovades som var problemet, utan att de fick betala tillbaka delar av sin lön till arbetsgivaren (se SOU 2021:88). Genom att erbjuda lön motsvarande det höjda försörjningskravet men sedan kräva tillbaka utbetald lön, kan arbetsgivare som utnyttjar arbetskraftsinvandrare fortsätta på samma sätt som tidigare.

En svensk modell som behöver förstärkning…

Arbetskraftsinvandrare är en särskilt utsatt grupp på den svenska arbetsmarknaden eftersom de kan drabbas hårt av mindre misstag som arbetsgivaren begår. TCO har i flera remissvar och inspel till utredningar påtalat behovet av att stärka arbetskraftsinvandrares ställning på arbetsmarknaden, för att de lättare ska kunna kräva avtalsbaserade rättigheter och exempelvis inte förlora sin rätt att vistas i landet. Stärkta rättigheter gör Sverige till ett mer attraktivt arbetsland för arbetskraftsinvandrare och kräver att det införs särskilda arbetsrättsliga skyddsmekanismer för arbetskraftsinvandrare. Men en varaktig förändring kräver också bättre kontroller av utfärdade tillstånd, till exempel kan tillståndsgivande myndigheter kontrollera de löner som arbetsgivarna faktiskt betalar ut.

…och som inte får försvagas!

Därmed ser vi en risk för att förslaget skadar den svenska arbetsmarknadsmodellen genom att det höjda försörjningskravet riskerar att bli normerande på delar av arbetsmarknaden. Det kan påverka företagens vilja att teckna nya kollektivavtal, till exempel i branscher där kollektivavtalen behövs som allra mest för att säkerställa trygga villkor. Arbetslivskriminalitet och utnyttjande av arbetskraftsinvandrare är allvarliga problem som inte bara drabbar individen mycket hårt, utan även gör Sverige mindre attraktivt som arbetsland för efterfrågad arbetskraft i en situation där det finns en stor internationell konkurrens om arbetskraft.

Försvåra inte rekryteringen

I dagsläget råder det brist på arbetskraft inom ett stort antal yrken inom olika branscher och med olika kvalifikationskrav. Brist på arbetskraft är något som är negativt inte bara för arbetsgivarna och samhällsekonomin, utan även de yrkesverksamma och deras arbetsmiljö. Vi på TCO ser därför en risk för att förslaget till ett höjt försörjningskrav ytterligare kan försvåra rekryteringen av arbetskraft. Varje steg som kan försvåra arbetsgivarnas möjligheter att rekrytera bör därför undvikas.

Gör Sverige mer attraktivt för internationell kvalificerad arbetskraft!

Sverige har i den internationella konkurrensen om arbetskraft goda grundförutsättningar för att konkurrera med schyssta villkor och trygga arbetsförhållanden. Civilsamhället och fackförbunden måste vara och är en del av lösningen för att skapa trygga arbetsförhållanden för alla som arbetar i Sverige.