Företagare i sociala trygghetssystem – tänkvärt om vägen framåt
Arbetsmarknad
Blogg
2019-09-13
Utredningen Ett tryggare företagande i ett föränderligt arbetsliv har kommit med sitt slutbetänkande Företagare i de sociala trygghetssystemen (SOU 2019:41). I betänkandet ger utredningen en övergripande genomgång av dagens situation för företagare och i vilken utsträckning de sociala trygghetssystemen i form av sjukförsäkringen och föräldraförsäkringen är anpassade för en arbetsmarknad med många mindre företag och människor som går mellan att vara företagare och anställd. Utredningens bild av företagarnas situation och de bedömningar som utredningen gör för det fortsatta arbetet stämmer överens med TCO:s bild och förslag – det är nu dags för regeringen att gå vidare och få fram konkreta förslag och lösningar.
Utredningen Ett tryggare företagande i ett föränderligt arbetsliv har nu kommit med sitt slutbetänkande Företagare i de sociala trygghetssystemen (SOU 2019:41). Utredningen har kartlagt hur företagandet i Sverige har utvecklats mellan 2004-2016 och analyserat företagarnas villkor och förutsättningar i de allmänna trygghetssystemen med fokus på sjuk- och föräldraförsäkringen. När det gäller företagandets utveckling konstaterar utredningen att företagandet ökade markant fram till 2011 då antalet nystartade företag låg på omkring 70 000 per år för att därefter stanna kvar på denna nivå. En liknande utveckling kan ses för kombinatörer. Och det är framförallt företag i tjänstebranscher som ökar. Sammantaget går arbetsmarknaden mot fler flexibla anställnings- och arbetsformer.
Utredningen visar också att företagandet påverkas av genomförda reformer, såsom avregleringar inom välfärdssektorn och ROT- och RUT-avdrag. Fram till 2011 startades främst företag i form av enskilda firmor, medan efter 2011 företag i form av aktiebolag har dominerat, sannolikt som en effekt av ändrade skatteregler och ändrade regler kring kapitalinsats i aktiebolag. Samtidigt konstaterar utredningen att andelen som är företagare eller kombinatörer av befolkningen har sjunkit sedan 2012 – från 6.8 procent till 6,2 procent.
När det gäller sambandet mellan social trygghet och företagande finner utredningen att den sociala tryggheten har störst påverkan på viljan att starta företag hos dem som har en utsatt ställning på arbetsmarknaden. Utredningen finner också att företagare i regel utnyttjar sjuk- och föräldraförsäkringen i någon regel utsträckning än anställda. Ett konstaterande från utredningen är att de sociala trygghetssystemen främst är anpassade till dem som har en tillsvidareanställning och en jämn inkomst, och att företagare som har en oregelbunden inkomst eller inkomst av annat förvärvsarbete får en lägre trygghet.
Utredningen presenterar inga konkreta förslag men identifierar områden som utredningen bedömer som centrala för ett fortsatt arbete för att stärka den sociala tryggheten för företagare. • Tydligare och enklare regler för SGI för företagare med enskild firma. • Översyn av reglerna för karens och sjuklön i syfte att uppnå en större enhetlighet mellan olika företagsformer. • Analys av regler och tillämpning gällande partiell sjukskrivning och rehabilitering för företagare. • Stärkt webbaserad information och stöd till företagare samt ut-vecklade e-tjänster. • Fortsatt analys av frågor kring företagandets utveckling och på-gående förändringar och utmaningar i en globaliserad gig- och delningsekonomi.
Den bild av företagarnas situation i de sociala trygghetssystem och de bedömningar om utmaningar och åtgärder som utredningen gör stämmer väl överens med den bild TCO och TCO-förbunden får genom sina medlemmar, och som nyligen har behandlats internt på TCO i en workshop med företrädare från TCO-förbunden som särskilt arbetar med detta och där även den särskilde utredaren Gunilla Nordlöf deltog.
Att företagare och de som har visstidsanställningar upplever att tryggheten från de allmänna trygghetssystemen brister har TCO exempelvis tidigare funnit i rapporten Brister i tryggheten vid sjukdom på den moderna arbetsmarknaden (TCO 2015). Att allt fler på arbetsmarknaden har är också högst relevant för de TCO-förbund som har ett växande antal medlemmar med tidsbegränsade- eller atypiska anställningar eller som är egenföretagare. Över tid har andelen atypiskt anställda och egenföretagare också ökat inom specifika branscher även om förhållandena mellan olika anställningsformer sett till hela arbetsmarknaden har varit relativt stabil över tid. Tidsbegränsade- och atypiska anställningar och egenföretagande har exempelvis ökat i IT-och och Telekom, konstnärliga branscher, såsom inom teater och musik, och inom media och kommunikation. Frågor kring social trygghet också för företagare och för andra grupper på arbetsmarknaden som inte har en tillsvidareanställning är således högst relevant för TCO och TCO-förbunden.
Det är nu dags för regeringen att gå vidare och få fram konkreta förslag och lösningar utifrån utredningens bedömningar. Regeringen måste också fortsätta att utreda möjligheten av ett historiskt SGI som vi tror kan lösa en hel del av de problem som finns kring beräkningen av SGI för dem som går mellan många kortare inkomsten och anställningar.