Porto visar vägen

Det finns en ökad insikt inom EU om att konkurrenskraft och social trygghet hör ihop. Att människor och arbetstagare känner sig trygga i förändring är en förutsättning om vi ska lyckas skapa framtidstro och acceptans för omställning. För att stimulera sysselsättning, goda arbetsvillkor, utbildning och kompetensutveckling samt omställning mot hållbarhet, har EU en viktig roll att upprätthålla ambitionsnivån med hjälp av gemensamma mål, samordning och uppföljning. Men det är medlemsländerna själva som bär huvudansvaret och som måste leverera konkreta resultat. 

EU har alltid haft en ekonomisk och social agenda, vilket är fastlagt i fördragen som lägger grunden för hela EU. Enligt fördragen har EU som mål att säkra en väl fungerande inre marknad, en hög nivå vad gäller sysselsättning och socialt skydd samt jämställdhet mellan kvinnor och män. Även i frågor om arbetsvillkor och arbetsmiljö har EU kompetens att sätta upp gemensamma minimiregler. Tanken är att medlemsländerna och dess företag inte ska konkurrera på osunda villkor och att det inte sker villkorsdumping på den inre marknaden där den fria rörligheten är en hörnsten.

Den europeiska pelaren för sociala rättigheter är ett viktigt politiskt steg som visar på just denna insikt om att ekonomisk politik och sociala hänsyn måste gå hand i hand. Pelaren undertecknades vid det sociala toppmötet hösten 2017 i Göteborg.

Snart samlas arbetsmarknadens parter och beslutsfattare igen på ett socialt toppmöte, denna gång i Porto. Till grund för mötet ligger en ny handlingsplan för den sociala pelaren som egentligen är en vägvisare för det framtida sociala Europa. TCO välkomnar handlingsplanen och vill lyfta några särskilt viktiga frågor som vi tycker ska beaktas i det fortsatta arbetet:  

Omställning mot nya jobb

Arbetsmarknaden förändras allt snabbare och vi behöver en övergripande strategi på både EU- respektive medlemsstatsnivå för att utveckla en effektiv, rättvis och inkluderande omställning.
När gamla jobb försvinner och nya jobb skapas måste EU-länderna ha fungerande omställningssystem på plats. Detta är en förutsättning för att arbetstagare ska acceptera de förändringar som sker på våra arbetsmarknader. 

Livslångt lärande måste bli norm inom EU och tillgången till kompetensutveckling måste bli mer jämlik. Men det är inte bara en fråga om jämlikhet utan också en fråga om EU:s konkurrenskraft. Därför välkomnar vi EU:s nya utbildningsmål om att minst 60 % av alla vuxna ska delta i utbildning varje år.

Starkare arbetsmarknadens parter

Europa behöver väl fungerande arbetsmarknader med villkor som ger grund för bra livskvalitet och ekonomisk tillväxt. För att stödja en positiv utveckling behövs starkare arbetsmarknadsparter och framväxt av kollektivavtalsmodeller. Starka fackliga organisationer bidrar även till jämlik inkomstfördelning och kan stärka legitimiteten i politiska processer.

Den svenska partsmodellen är ett exempel på att arbetsmarknadens parter har god förmåga att forma en arbetsmarknad med hög sysselsättning, trygga anställningsförhållanden, tydliga reallöneökningar och en konkurrenskraftig ekonomi.

EU måste göra mer för att stödja uppbyggnad och utveckling av starka, oberoende och effektiva system för social dialog i de EU-länder där det behövs. Det kan göras med både med finansiellt stöd men även inom den ekonomiska planeringsterminen, t.ex. med hjälp av en indikator om hur förutsättningarna för arbetsmarknadsrelationer ser ut i medlemsländerna.

Ökad jämställdhet nyckeln till en starkare ekonomi

Kvinnor och män har fortsatt väldigt olika förutsättningar vad gäller utbildning, arbete, karriär, lön och hälsa. Arbetsliv, familjeliv och omsorgsarbete hänger ihop och påverkar varandra. Jämställdhet är en fråga om rättvisa, men också om ekonomisk tillväxt där det finns en stor outnyttjad potential. Genom mer jämställdhet och ett högre arbetsmarknadsdeltagande bland kvinnor kan både jobben, det ekonomiska välståndet och konkurrenskraften i Europa öka.

Idag är den kvinnliga sysselsättningsgraden betydligt lägre än männens och därför har EU satt målet om att halvera sysselsättningsgapet mellan män (78,3 %) och kvinnor (66,6 %). Men för att nå målet, måste medlemsländerna bygga ut sina system för både barn- och äldreomsorg och samt skattesystem som skapar incitament för kvinnlig sysselsättning.

EU kan och ska inte lösa alla problem

För att förverkliga målen som uttrycks i pelarens handlingsplan, behövs en tydligare arbetsfördelning mellan EU och dess medlemsländer. Alla problem kan och ska inte lösas på EU-nivå, och detta är särskilt viktigt eftersom flera områden som berörs av den sociala pelaren faller helt eller delvis under medlemsstaternas kompetens. Ansvarsfördelningen i medlemsstaterna skiljer sig åt markant vad gäller till exempel regleringen av arbetsmarknaden, bland annat för att parterna tar olika stort ansvar för tryggheten på arbetsmarknaden. Men oavsett hur arbetsmarknaderna och välfärdssystemen är utformade, måste det finnas en ömsesidig respekt för dessa olikheter.

Det är viktigt att Porto-toppmötet visar vägen framåt för ett socialt Europa och det är viktigt att Sverige deltar med full kraft i det fortsatta arbetet.

Läs  LO, Sacos och TCO:s inspel till toppmötet i Porto.