OSA-föreskriften fyller 5 år - hur går vi vidare?

Den 31 mars 2016 började nämligen Arbetsmiljöverkets nya föreskrifter om den organisatoriska och sociala arbetsmiljön, OSA, att gälla. I stället för fokus på den fysiska arbetsmiljön som de flesta föreskrifterna dittills hade haft fick vi nu bindande regler om att kräva resurser utifrån kraven i arbetsuppgifterna, att förebygga ohälsosam arbetsbelastning och stress, att kunna ta upp styrnings- och ledningsfrågor och att få arbetsgivarna att ta anmälningar om trakasserier på allvar.

Höga förväntningar och ny energi i arbetsmiljöarbetet

Arbetsmiljöverket gjorde en stor reklamsatsning, troligen den första av sitt slag grundat på att en ny föreskrift börjat gälla. Arbetsgivarnas inledande negativa inställning till OSA:n övergick ganska snart till ett accepterande och många arbetsgivare satte ingång med att utbilda sina chefer. Vi i TCO tog tillsammans med våra medlemsförbund fram en egen vägledning till OSA:n och började utbilda skyddsombuden. De partsgemensamma arbetsmiljöorganen Prevent, Sunt arbetsliv och Partsrådet skapade olika hjälpmedel för att underlätta arbetet, i form av enkäter, checklistor och informationsmaterial.

Vilka är de största förbättringarna som har skett efter OSA?

Den största skillnaden jämfört med för fem år sedan är definitivt att det är lättare att få arbetsgivare att ta den organisatoriska och sociala arbetsmiljön på allvar. Det handlar om frågor som negativa konsekvenser av stress, höga krav och bristande resurser, hög arbetsbelastning, långa arbetsdagar, dysfunktionella grupper, destruktivt ledarskap och jargong, mobbning och kränkande särbehandling.

En annan klart positiv effekt är medvetenheten om att dessa problem inte i första hand handlar om de enskilda individer som rent faktiskt drabbas av dem utan i stället om hur arbetet leds och organiseras och att det därför är där man måste söka lösningar på problemen.

Detta kanske inte låter så stort och imponerande, men det är det viktiga steg i rätt riktning för att få bukt med de organisatoriska och sociala arbetsmiljöproblemen. Även sett ur ett internationellt perspektiv har vi på många sätt kommit väldigt långt. Men inte tillräckligt långt.

Vad mer behöver göras?

1. Stärk det systematiska arbetsmiljöarbetet
Vi behöver fortsätta att aktivt arbeta med och förstärka det förebyggande och systematiska arbetsmiljöarbetet där OSA har en viktig och självklar roll på alla arbetsplatser. Risken för exempelvis skadlig stress och trakasserier finns i princip på alla arbetsplatser, och bör därför alltid vara en fråga som arbetsgivaren tillsammans med skyddsombuden arbetar med att förebygga på ett tydligt sätt.

2. Ny satsning på utbildning om OSA
För att arbetet med den organisatoriska och sociala arbetsmiljön ska fungera så bra som möjligt på våra arbetsplatser krävs nya utbildningssatsningar. Det är särskilt viktigt att arbetsgivarna fortsätter att utbilda sina chefer och arbetsledare om OSA, gärna tillsammans med skyddsombuden. Arbetsgivarna bör tänka extra mycket på det som står i 6 § OSA - att se till att det finns förutsättningar för cheferna och arbetsledarna att omsätta dessa kunskaper i praktiken.

3. Ta fram metoder och verktyg för att omsätta föreskrifterna till praktisk handling
Vår erfarenhet är att man nu på många arbetsplatser vet hur man undersöker och riskbedömer de organisatoriska och sociala arbetsmiljöproblemen. Även om det alltid kan bli bättre så är den stora utmaningen nu hur man ska omvandla de teoretiska kunskaperna till aktiv förebyggande verksamhet och konkreta åtgärder. 

En annan viktig fråga är hur man får till en fungerande och effektiv utredningsmetod. Här tar det många gånger stopp. Arbetsmiljöverket och Myndigheten för arbetsmiljökunskap (Mynak) behöver tillsammans med oss parter på arbetsmarknaden ta stora steg framåt för att ta fram metoder och verktyg för att kunna åstadkomma den skillnad i arbetsmiljön som vi redan för fem år sedan hoppades på men som inte riktigt har hänt än.

4. Inför sanktionsavgifter för de arbetsgivare som bryter mot OSA
Det finns inga sanktionsavgifter kopplade till OSA-föreskrifterna. Det gör dem mer uddlösa än många andra av Arbetsmiljöverkets föreskrifter. Redan innan beslutet fattades om att införa OSA:n ställde TCO krav på att åtminstone vissa paragrafer i föreskrifterna skulle vara förenade med en sanktionsavgift. Vi var angelägna om att arbetsgivarna skulle följa föreskrifterna samtidigt som vi mer allmänt ville ge mer tyngd åt dem. Vi fick dock inte gehör för sanktionsavgifterna utan hänvisades till en framtida utvärdering av OSA:n.

Nu fem år senare pågår en utvärdering av OSA och ett av TCO:s viktigaste inspel är införandet av en sanktionsavgift. I sin nya arbetsmiljöstrategi skriver regeringen att de kommer att prioritera frågor om organisatorisk och social arbetsmiljö under de kommande åren. De nämner även att en fråga som behöver beaktas är om det behövs sanktionsavgifter på fler områden än idag.