Regeringen måste ta fram en strategi mot hot, våld och trakasserier i arbetslivet

Efter två års uppehåll fick vi möjlighet att återigen ses för öppna, demokratiska samtal i Almedalen. Då händer det som inte får hända. En av alla tjänstemän och experter som är på plats för att bidra med sin kunskap och kompetens, SKR:s psykiatrisamordnare Ing-Marie Wieselgren, dödas på öppen gata. På språng mellan olika åtaganden i demokratins tjänst. Det är en stor tragedi för de närmaste, men också för det öppna, demokratiska samhället.

Dessvärre är hat, hot och våld vanligt bland tjänstemän. Bara ett dygn tidigare och ett stenkast från brottsplatsen presenterade TCO en ny rapport. Den visar att nästan var femte medlem i ett TCO-förbund utsatts för hat, hot och våld från tredje person de senaste fem åren. Det kan komma från exempelvis medborgare, klienter och patienter. I offentlig sektor har tre av tio utsatts, varannan har kollegor som utsatts. Det handlar om poliser, sjuksköterskor, journalister, kulturutövare och socialsekreterare. Även andra är drabbade, till exempel tulltjänstemän och finansanställda.

Hot mot tjänstemän är hot mot demokratin

Att många tjänstemän utsätts för allt grövre hot, våld och trakasserier drabbar både dem själva och samhället. Otillåten påverkan, som hot och våld är exempel på, är ett växande problem enligt Brottsförebyggande rådet. Rädsla för den egna eller familjens säkerhet kan leda till att tjänstemän tvekar att fatta beslut. De grundläggande principerna om likabehandling och rättssäkerhet som demokratin vilar på riskerar att urholkas. Om hot, våld och trakasserier tillåts breda ut sig riskerar det att skada människors tillit till rättssamhället.

Det finns också en bred uppslutning kring att hot, våld och trakasserier som riktas mot tjänstemän är ett hot mot demokratin. Det anser i genomsnitt cirka nio av tio förvärvsarbetande i Novus undersökning för TCO.

Lösningarna måste handla om mer än straffrättsliga åtgärder

Regeringen har de senaste åren tillsatt en del utredningar, till exempel om hur offentliganställda ska skyddas bättre, och initierat ny lagstiftning, till exempel brottet blåljussabotage. Det är bra, men det räcker inte. Det är hög tid att ta frågan på största allvar och att lösningarna handlar om mer än straffrättsliga åtgärder.

TCO har därför nyligen föreslagit för regeringen att ta fram en heltäckande strategi mot hot, våld och trakasserier i arbetslivet. Den ska utgå från allas rätt till ett arbetsliv fritt från hot och våld. En kartläggning av problemen måste göras, samt en översyn av lagstiftning och resursfördelning till offentlig verksamhet. TCO vill se flera förändringar i lagstiftningen:

• Arbetsmiljölagstiftningen. Det måste bli tydligare när hat, hot och trakasserier från tredje person omfattas av arbetsgivarens arbetsmiljöansvar, särskilt när det sker i sociala medier.
• Diskrimineringslagen. Trakasserier från tredje person måste omfattas.
• Straffrätten. Det bör betraktas som en försvårande omständighet som höjer straffvärdet om en anställd har angripits i yrkesutövningen.

Dessutom måste kränkningsersättningen höjas för dem som drabbas. Vi vill även se en förbättrad och utökad statstjänstemannautbildning som även omfattar kommunala tjänstemän.

Arbetsgivaren har ett stort ansvar

Naturligtvis är också arbetet på arbetsplatsen helt centralt. Arbetsgivaren har redan idag ett stort ansvar att samverka med anställda och skyddsombud på arbetsmiljöområdet. Finns det risk för hat, hot och trakasserier ska arbetsgivare vidta förebyggande åtgärder och ha rutiner för att ge stöd till medarbetare som utsatts.

För dem som har ett utsatt arbete är det viktigt att det nu vidtas nödvändiga åtgärder och att samhället agerar kraftfullt och långsiktigt. Målsättningen måste vara att ingen ska behöva utstå hot, våld och trakasserier i eller på grund av sitt arbete. Det är en också viktig signal att dessa handlingar aldrig kan tolereras i ett demokratiskt samhälle.

Therese Svanström, ordförande i TCO