Dra tillbaka förslaget om tjänstemannaansvar, Gunnar Strömmer

Igår meddelade regeringen att man drar tillbaka förslaget om sänkt straffbarhetsålder.

Anledningen till detta är att man säger sig inte vilja chansa; det är för mycket som står på spel för att en så viktig fråga ska reduceras till ett politiskt lotteri där ett havererat kvittningssystem och intern tvekan i regeringsunderlaget kan innebära att frågan avgörs i det närmaste av slumpen.

Det som justitieministern gång på gång återkommer till på gårdagens presskonferens är att frågan förtjänar en seriös process.

Vi instämmer. Lagstiftning förtjänar alltid en seriös process, särskilt när det handlar om brott och straff.

Tjänstemannansvar är inte återhållsam straffrättslig reglering

Som konstateras i den utredning som föreslår ett utökat straffrättsligt tjänstemannaansvar bör straffrättslig reglering ”som utgångspunkt användas återhållsamt och brukar ses som den sista utvägen när det gäller att påverka människors ageranden”.

Likväl ligger på måndag ett förslag på riksdagens bord om missbruk av offentlig ställning, som varken använts återhållsamt eller kan ses som den sista utvägen.

Förslaget går ut på att fler personer ska kunna dömas för brott om de gör fel i sitt arbete.

Oklart vem och vad som omfattas

Brottet omfattar både arbetare och tjänstemän, men även förtroendevalda. Det omfattar inte bara offentliganställda utan även privatanställda som utövar offentlig tjänst, uppdrag eller annan offentlig verksamhet.

Många remissinstanser och Lagrådet har påpekat att bestämmelsen ger ett för stort tolkningsutrymme och riskerar oklarheter kring vilka personer, handlingar och situationer som omfattas.

Tjänsteansvar riskerar stora konsekvenser

Det som behövs är att Sveriges offentliganställda ges rätt förutsättningar att utföra sitt arbete och upprätthålla grundläggande demokratiska principer; det behövs resurser, stöd och en god arbetsmiljö.

Och förslaget riskerar att få stora konsekvenser för Sverige och den offentliga förvaltningen:

• Osäkerhets- och tystnadskultur: Risken ökar för att offentliganställda drar sig för att påtala brister och missförhållanden av rädsla för brottsanklagelser.
• Ineffektiv förvaltning: Enbart genom själva införandet av ett utvidgat straffansvar skapas en förhöjd oro, försiktighet och en rädsla för att göra fel. Det kan leda till mer tidskrävande beslutsprocesser, längre handläggningstider och mer detaljstyrning. Tvärtemot syftet kan förslagen alltså få en negativ påverkan på tilliten till offentliganställda och rättsstatens institutioner.
• Ökade kostnader för rättsväsendet: Risken för fler okynnesanmälningar och en ökad belastning på rättsvårdande myndigheter.
• Rekryteringssvårigheter: Förslaget kan göra offentlig sektor mindre attraktiv som arbetsplats och innebära problem att rekrytera och behålla arbetskraft

Drygt 1,5 miljoner människor jobbar i stat, region och kommun. De utför sitt uppdrag utifrån de lagar och förordningar som riksdag och regering beslutar. De har en viktig roll som samhällsbärare, och styrs av grundläggande principer som objektivitet, rättssäkerhet och lojalitet gentemot uppdraget.

De förtjänar bättre än att, med justitieministerns egna ord, ”reduceras till ett politiskt spel eller chansningar”.

Vi uppmanar därför regeringen att dra tillbaka också förslaget om ett utökat straffrättsligt tjänstemannaansvar. Det gynnar ingen, men skadar många.

Therese Svanström, Ordförande TCO

Veronica Magnusson, Förbundsordförande Vision

Britta Lejon, Förbundsordförande Facket ST

Läs artikeln i Arbetsvärlden