Hövlighetsmissionen – hur hövlighet och ohövlighet påverkar samhället och demokratin

Det senaste decenniet har hot och hat dramatiskt förändrat det politiska samtalet – en utveckling som redan påverkar vår demokrati. Var fjärde förtroendevald har utsatts för arbetsrelaterad brottslighet som hot eller våld, enligt BRÅ:s trygghetsundersökning för 2025. Bland de utsatta har var fjärde övervägt att lämna sina uppdrag. Om utvecklingen inte vänds riskerar vi en valrörelse där personangrepp tar större utrymme än saklig debatt om viktiga samhällsfrågor.

TCO har under februari 2026 låtit Novus undersöka hur allmänheten upplever hövlighet och tonläge i svensk politik. Resultaten visar att tre av fyra är oroade över samtalsklimatet. Varannan uppger att de avstått från politiska debatter på grund av ett alltför aggressivt tonläge, samtidigt som lika många säger att en mer hövlig debatt skulle öka deras vilja att följa dem. Särskilt oroande är att en fjärdedel uppger att den hårda tonen påverkar deras vilja att rösta.

"När tonläget gör att människor slutar lyssna, tappar intresset eller till och med tvekar inför att rösta, då urholkas demokratin. Det behövs en rörelse för ökad hövlighet i samhällsdebatten", säger Therese Svanström. 

Ohövlighet – ett hot mot demokratin

Många medborgare och forskare anser att förekomsten av ohövlighet i politiken i dag är bekymmersam, att situationen förvärras och att den utgör ett stort samhällsproblem. På så vis kan ohövlighet, både direkt och indirekt, utgöra ett hot mot demokratin. Samtidigt finns en stor efterfrågan på hövlighet inom politiken. Det går att föra dialoger och debatter om åsiktsskillnader på ett civiliserat sätt – frågan är varför det så sällan sker i dag.

Den här rapporten ger, med stöd i aktuell forskning, en genomgång av begreppen hövlighet och ohövlighet samt deras konsekvenser på individ-, grupp- och organisationsnivå, liksom inom politiken och samhället. Rapporten är författad av Dan Hasson och Karin Villaume, stress- och arbetsmiljöforskare vid Karolinska Institutet.

Destruktiva konsekvenser för individer och organisationer

Ohövlighet medför många negativa och destruktiva konsekvenser för individer och organisationer. De flesta studier är genomförda i USA, men en svensk studie visar att upplevd ohövlighet på arbetsplatser är kopplad till systematiskt sämre utfall i nästan alla mått, såsom hälsa, välbefinnande, sömn, återhämtning, stress, psykosocial arbetsmiljö, livskvalitet, psykisk ohälsa och negativa känslor, jämfört med dem som inte upplevt ohövlighet.

Andra studier bekräftar att personer som utsätts för ohövlighet på arbetsplatsen drabbas av flera negativa konsekvenser, såsom negativa känslor, emotionell utmattning, minskad tillit och försämrad prestation vid kognitivt krävande uppgifter, samt minskat engagemang, nedsatt arbetsförmåga, sjukfrånvaro och avsikt att sluta.

Satsa på hövlighet – det lönar sig

Att aktivt främja hövlighet kan bidra till flera positiva effekter i en organisation. På ett sjukhus i Kanada genomfördes en insats för att främja hövlighet. Resultaten visade bland annat att hövligheten ökade och ohövligheten minskade, relationer förbättrades och både stressrelaterade symtom och avsikt att sluta minskade. Därtill ökade arbetsglädje, engagemang och tillit till ledningen. Sjukfrånvaron minskade med 38 procent, med kraftigt minskade kostnader som följd. Det är därför klokt att investera i insatser som främjar hövlighet på arbetsplatsen – det lönar sig.

Mission för hövlighet 

Mot bakgrund av resultaten som redovis i rapporten lanserar TCO initiativet Mission för hövlighet. Missionen sammanfattas i fyra principer som alla skulle kunna ställa sig bakom och arbeta aktivt för att eftersträva. Principerna kan tillämpas i alla sammanhang där människor möts – i politiska debatter i riksdagen, i kommentarsfält på sociala medier eller i mötesrummet på jobbet.

"Problemet med ökad ohövlighet är stort och ökande men lösningen verkar vara relativt enkel. Det går att vara tydlig, skarp och ideologisk utan att ta till personangrepp. Att aktivt främja hövlighet är vägen framåt för att stärka det offentliga samtalet. Nu behövs politiker som visar vägen", säger Therese Svanström. 

• Hövlighet i samtalet
  lyssna för att förstå. ställ vänliga och öppna frågor och låt andra tala till punkt. visa hänsyn även i konflikt – använd ett kultiverat och civiliserat språk mot politiska motståndare.

• Hövlighet i fakta
  far inte medvetet med osanning. sprid saklig och sann information för att stärka din position, och ge erkännande för goda prestationer även hos meningsmotståndare. det bygger tillit till den offentliga debatten och bättre förutsättningar för välinformerade väljare.

• Hövlighet som motverkar polarisering
  uppmuntra och försvara beteenden som visar ömsesidig förståelse och håller samtalet igång, särskilt när åsikterna går isär. motverka beteenden där motståndare utmålas som onda.

• Hövlighet som inkluderar
  bjud in fler röster till det offentliga samtalet. använd ett tolerant, jämställt och inkluderande språk – och uppmuntra utsatta grupper att delta i samhällsdebatten.