Tyst förvaltning

Tjänsteman i offentlig förvaltning. Roller, reformer och konsekvenser för demokratin

De senaste årtiondens omfattande förvaltningspolitiska reformarbete har inneburit ökad styrning enligt de privata företagens styrprinciper. Dessa förändringar delar Sverige med många västerländska demokratier vilka vid samma tidpunkt genomgick liknande förändringar. Bakgrunden till reformerna var bland annat kritik mot en ineffektiv offentlig sektor samt krav på ökad flexibilitet och förbättrad styrning.I korthet kan reformerna sammanfattas i följande huvuddrag:

• Marknadisering - har inneburit att den offentliga serviceproduktionen konkurrensutsatts och de verksamheter som tidigare bedrivits i enbart offentlig regi nu också kan bedrivas av privata aktörer. 
• Företagisering - har inneburit att den offentliga sektorn och enskilda myndigheter ska styras precis på samma sätt som privata företag med fokus på ledarskap, varumärkesbyggande samt mål och visioner. 

Ett annat reformpolitiskt förändringsarbete har handlat om att renodla den offentliga förvaltningen mot ett ökat fokus på kärnuppgifterna samt ökad professionalisering där tjänstemännens professionella sakkunskaper ska stå i centrum. 

Reformer utmanar grundläggande kärnvärden

Sammantaget har reformerna kommit att utmana flera av de kärnvärden som traditionellt har präglat den svenska offentliga förvaltningen. Dessa värden är att förvaltningen ska vara demokratisk, rättssäker, professionell och effektiv.

Att förvaltningen är demokratisk innebär att verksamheten ska tjäna demokratin och ytterst medborgarna, med en lojalitetsprincip gentemot de folkvalda politikerna. Rättssäkerhet innebär att beslut fattas utifrån lagar och regler, i enlighet med legalitetsprincipen. Professionalitet betyder att förvaltningen ska agera sakligt och opartiskt, enligt objektivitetsprincipen. Effektivitet handlar om att resurser ska användas ansvarsfullt och att beslut ska fattas utan onödiga dröjsmål.

Ökade krav på snabba beslutsprocesser

I reformeringen av förvaltningen har effektivitet framför allt tolkats som ekonomisk effektivitet, där fokus legat på resursanvändning. Reformidén bygger på en föreställning om att den traditionella förvaltningen är ineffektiv och långsam.

En annan konsekvens av förändringarna är hur beslutsunderlagen påverkas – både inom politiken och förvaltningen. En central del i den svenska förvaltningsmodellen har länge varit att beslut ska fattas utifrån väl genomarbetade underlag, där frågor utretts och diskuterats grundligt. Denna princip har på senare år gradvis urholkats, till förmån för ökade krav på snabbare beslutsprocesser.

Resultatet är att snabbhet ofta prioriteras framför demokratisk förankring och kvalitet. Beslutsunderlagen har därmed blivit tunnare och mindre genomarbetade, vilket riskerar att påverka både beslutsfattandets legitimitet och långsiktiga hållbarhet.

Tystnad till följd av rädsla för repressalier 

Förändringarna i förvaltningen har också påverkat arbetsvillkoren för dem som arbetar i verksamheterna. Studier visar att förvaltningstjänstemän i allt större utsträckning tystnar och avstår från att uttrycka sina åsikter, både i beslutsfattande och i remissvar.

Det har blivit svårare för förvaltningen att framföra avvikande synpunkter, och rädslan för repressalier har ökat. Många vågar inte längre – som tidigare – lyfta fram sina professionella bedömningar, vare sig till regeringen eller till den egna ledningen. Allt oftare betraktas myndigheter som självständiga organisationer, där kritik riskerar att skada myndighetens varumärke.

Detta är problematiskt, eftersom offentligt beslutsfattande förutsätter en förvaltning som, i enlighet med objektivitets- och legalitetsprinciperna, uttrycker sig med integritet och saklighet. Endast då kan beslutsunderlag och beslut i våra gemensamma angelägenheter bli så korrekta och välgrundade som möjligt.