Föräldraförsäkringen fyller 50 – en motor för ökad jämställdhet även kommande år?

Flera förändringar har gjorts i föräldraförsäkringen sedan den infördes 1974 för att nå en mer jämställd fördelning. Bland annat införandet av den första, andra och tredje reserverade månaden. Även ekonomiska incitament för att få män att öka sitt uttag har förändrats under åren. Det har också lett till en mer jämställd fördelning, men sedan 2018 står utvecklingen i princip stilla. Sedan dess tar männen 30 procent av föräldrapenningdagarna som betalas ut under ett år medan kvinnorna står för 70 procent.

Föräldraledighetslagen gör det också möjligt att vara föräldraledig utan föräldrapenning och när även obetald ledighet räknas in visar den att fördelningen av föräldraledigheten är mer ojämställd än föräldrapenninguttaget visar. Kvinnor arbetar dessutom oftare deltid än män. Forskning visar att den som tar ut mest föräldraledighet också tar större ansvar för det obetalda hemarbetet efter föräldraledigheten och förvärvsarbetar mindre. Den ojämställda fördelningen av föräldraledigheten leder med andra ord till fortsatt ojämställdhet.

Inkomstgap mellan kvinnor och män när de får barn

I den här rapporten presenterar TCO ny inkomststatistik gällande föräldrar som fick sitt första barn år 2012. Resultatet visar att kvinnors inkomster minskar snabbare och mer än mäns inkomster efter att de fått barn och att inkomstgapet består till dess att barnet fyller nio år, det vill säga så länge vi följer inkomsterna. Det här resultatet gäller även när jämförelsen görs mellan kvinnor och män som var i samma ålder när de fick sitt första barn.

Statistiken visar också att bestående inkomstskillnader uppstår mellan kvinnor och män som är lika gamla och arbetar inom samma yrke när barnen kommer. Det är gäller inom såväl tjänstemannayrken (TCO och Saco) som inom arbetaryrken (LO), även om inkomstutvecklingen ser olika ut i olika grupper och storleken på inkomstgapet också varierar. Inkomstgapet uppstår även i de yrken där kvinnorna har högre genomsnittsinkomster än männen innan de fått barn.

Inkomstgapet innebär att kvinnor förlorar i snitt 50 000 kronor per år

Om kvinnornas medelinkomst skulle ligga kvar på samma nivå som innan de fick barn, relativt de jämnåriga männens, skulle en kvinna få omkring 50 000 kronor mer om året. Det summerar till över en halv miljon kronor över barnets första nio år. Summan visar hur mycket kvinnor som fyllde 30 år och fick sitt första barn 2012 i snitt förlorade på att inkomstskillnaderna ökade mellan dem och de jämnåriga männen som också fick sitt första barn samma år.

Varför blir det ett inkomstgap mellan män och kvinnor?

Det är flera problem som ligger bakom inkomstgapet som uppstår. Bland annat att kvinnor tar den större delen av både betald och obetald föräldraledighet och att den obetalda ledigheten möjliggörs främst under barnets första levnadsår då flest kvinnor är lediga. Vilka normer som gäller på arbetsplatserna är en viktig faktor som påverkar hur länge föräldrar väljer att vara föräldralediga. Samtidigt är regelverken komplicerade och som förälder är det svårt eller i princip omöjligt att överblicka alternativen och vilka effekter olika val för med sig på kort och lång sikt. Det finns ett stort utrymme för förbättringar för att föräldrar ska kunna göra medvetna och välinformerade val. 

Föräldraförsäkringen behöver utvecklas för att vara en motor för ökad jämställdhet även kommande år. TCO har förslag både kring föräldraförsäkringens regelverk men vill också se ett myndighetsuppdrag för att göra det enklare för föräldrar att göra jämställda val. 

Läs rapporten Föräldraförsäkringen fyller 50.