Positivt att fler ser behov av ökad kvotering i föräldraförsäkringen

Tystnaden kring föräldraförsäkringen i valdebatterna kan mycket väl ligga i en rädsla för att ”stöta sig med medelklassen”, vilket framfördes av paneldeltagare på seminariet. Föräldraledigheten behöver delas mer lika mellan kvinnor och män för att vi ska närma oss jämställda livsinkomster och det enklaste och billigaste sättet att komma dit är att öka antalet ”reserverade föräldrapenningdagar” som inte kan överlåtas till den andra föräldern. Idag får ett barns båda föräldrar visserligen lika många föräldrapenningdagar var, men de kan välja att överlåta alla sina dagar till den andra föräldern utom tre månader (de reserverade dagarna).

Många värnar om föräldrars möjlighet att välja hur de fördelar föräldrapenningdagarna, även om valen kanske inte är så fria som de kan verka, och politiker verkar rädda att förlora väljare om de tar ifrån föräldrar den möjligheten. Men föräldraförsäkringen är ett statligt skattefinansierat stöd som behöver vara utformat på ett sätt som ger de effekter det är avsett att ge. Fores går i sin debattartikel så långt som att skriva att ”Det ojämställda uttaget av föräldrapenning ger kvinnor lägre livsinkomst … och kan beskrivas som en statligt finansierad, systematisk ojämställdhet i Sverige”. TCO förordar en tredelning av föräldrapenningdagarna som nästa steg mot fler reserverade föräldrapenningdagar.

Ekonomiska incitament kan öka jämställdheten, men kostar

Ett annat, men mer kostsamt sätt att nå en mer jämställd fördelning av föräldraledigheten är att införa ekonomiska incitament. Centerpartiet gick nyligen ut med ett nytt förslag om att återinföra en jämställdhetsbonus i föräldraförsäkringen. I princip är det ett bra förslag som ligger nära det förslag om jämställdhetspeng som TCO presenterade 2018 som ett av flera möjliga förslag för en mer jämställd fördelning av föräldrapenninguttaget. En skattefri klumpsumma som betalas ut till de föräldrapar som delat lika (40/60) på de föräldrapenningdagar som tagits ut fram till en viss ålder på barnet (C föreslår 18 månader och i TCO:s förslag var det barnets 2-års-dag). Det är en tydligare och smartare bonus än den som fanns tidigare. Men den kostar. Och det är priset man får betala för att hålla fast vid dagens regelverk kring föräldrars valfrihet samtidigt som man vill undvika den sneda fördelning som regelverket leder till idag.

Ersättningsnivån och längden på föräldraledigheten

Fores vill som andra reformförslag ”öka ersättningen i föräldraförsäkringen” genom att höja ersättningsnivån och inkomsttaket i föräldraförsäkringen. TCO ser framför allt behov av att höja ersättningen för de 90 lägstanivådagarna som idag endast ger 180 kronor om dagen, så att även de dagarna utgår med inkomstrelaterad ersättning. På så sätt kan alla arbetande föräldrar få reell möjlighet att avstå från arbete för att ta hand om sina barn, och inte endast ta ut dessa lägstanivådagar när de redan är lediga, som en förstärkning av hushållskassan.

Fores tredje förslag går ut på att föräldraförsäkringen ska kortas för att finansiera sitt förslag om höjd ersättning och för att föräldrars incitament att återgå i arbete inte ska minska. De föreslår ett minskat antal föräldrapenningdagar. Uttagsmönstret idag att föräldrar ofta förlänger sin föräldraledighet genom att vara föräldraledig utan föräldrapenning, skapar långa sammanhållande perioder av frånvaro från arbetslivet för framför allt kvinnor. Uppskattningar TCO gjorde för några år sedan pekar på att kvinnor i genomsnitt var föräldralediga och borta från arbetslivet 14,5 månader under barnets första två år, medan män i genomsnitt var borta 3,8 månader.

För att minska de negativa effekter som den långa frånvaron kan föra med sig för kvinnors arbetsliv, inkomstutveckling och karriär anser TCO att möjligheten att förlänga föräldraledigheten genom att ”sprida ut dagarna” behöver minska. Ett minskat antal föräldrapenningdagar med högre ersättning, som Fores föreslår, kan tas ut över en lika lång eller längre period än idag om regelverket inte ändras på den punkten. TCO tycker att merparten (390) av föräldrapenningdagarna ska vara till för föräldraledighet under barnets första tre år och att resterande 90 föräldrapenningdagar erbjudas föräldrar att använda 10 om året när barnet är mellan 3 och 12 år (eller fem dagar om året per förälder för barn med två vårdnadshavare). En sådan förändring i kombination med tredelning av föräldrapenningdagarna ökar tydligheten för både föräldrar och arbetsgivare att målet är jämställt föräldraskap och att sammanhängande föräldraledighet tas ut när barnen är små.

Barnomsorgen påverkar och påverkas

God tillgång till barnomsorg av god kvalitet och till rimliga avgifter lyfter vi ofta upp i internationella sammanhang som en grundförutsättning för ekonomisk jämställdhet vid sidan av en jämställd föräldraförsäkring och särbeskattning (som till exempel Therese Svanström gjorde igår på konferens om Equal pay and Equal Care i Berlin). Som det ser ut i Sverige idag med köer till förskolan och svårigheter att få en förskoleplats andra tider på året än när de äldsta barnen börjar skolan gör att många föräldrar planerar sin föräldraledighet så att barnet ska kunna börja förskolan i augusti när det är enklast att få en plats på en förskola i närheten som inte innebär lång omväg till arbetet. Om föräldraförsäkringen ska bli kortare ökar behoven av förskoleplatser och inte minst behoven av personal till förskolan.

Ny rapport om uttag av föräldraledighet

På Fores seminarium presenterade professor Ann-Zofie Duvander många intressanta aspekter från rapporten Är föräldraförsäkringen jämställd och jämlik? som hon skrivit på uppdrag av Fores. Inte minst jämlikhetsperspektivet och hur mammor och barn påverkas när pappor inte tar ut någon eller väldigt kort föräldraledighet som är viktiga frågor för fortsatt forskning och analys. Rekommenderad läsning för alla med intresse för föräldraförsäkringen.

Fores seminarium

Fores debattartikel